ylajarvis

Alla inlägg under januari 2015

Av Malin Sundin - 12 januari 2015 21:12

Förra helgen var det dags för årets första tävling! Det är lite av en tradition att åka till Hamar och tävla första helgen i Januari. Precis som förra året så var jag anmäld i 6spann medeldistans. Det är den klassen jag satsar på även i år. Målet är VM i Seefeld, Österrike. Hamar är uttagningstävling för VM och ett bra resultat här innebär att jag ökar mina chanser att få åka ner med Svenska landslaget.


Pga snöbristen så var banan 33km lång men mycket teknisk och krävande. Det var bitvis mycket lite snö och nästan mer mark än snö att köra på längst bort på banan. Hade räckt med en varningstriangel "0-8km" istället skyltar för lite här och där! 


Jag och Fia samåkte härifrån så efter att ha ätit lunch så åkte vi nordväst mot gränsen. Det var mycket halt väglag så det tog sin lilla tid... Men fram kom vi! Vi bodde en bit utanför Hamar för att få det lugnare och en betydligt lägre smittorisk än på Hamar. Det går alltid mycket smittor på första tävlingen och det är inget som man vill ha med sig hem. Jag hade 6hundar med och Fia 4st för att tävla i sprint med. 


Hundarna har varit i fin form, inga skador eller sjukdomar men vi har tränat hårt och mycket tungt i nästan tre veckor så de är nedtränade och endast ett fartpass har vi kört. Det var efter en tungträning och med min nya sprintsläde för att testa den. Körde då 27km på 1h23minuter så lite fart hade de i sig iallfall. Det visste jag. 


Vilka hundar jag skulle välja för tävlingen ändrades sig från dag till dag... Kändes som "tio små n****pojkar* där ett tag. Löptider på tikarna, skadad trampdyna på Leo, I-Tiger inte helt okej i sitt bakben, Helmer o N-Tiger som inte riktigt håller Sandys toppfart och Vilde som är ung och ska vänta på sin debut. Bäst form och prestation har då Tassen 9,5 år haft på nästan alla träningar... Han är grym!! Vilken hund... Han är saknad i tävlingsspannet!! (men vilken dotter han har sen... pappa upp i dagen!) 


Att Tarzan, Sandy, Roald och Grynet är min topp4 för fart är självskrivet. De sista två platserna gick till N-Tiger & Helmer. Jag behöver se mer av dem och hur bra de kan prestera i år. Hamar är dessutom en utslagsgivande bana och gynnar inte större hundar. Helmer & N-Tiger har ju varit otroligt duktiga och har varit mitt radarpar på tävlingarna senaste två/tre säsongerna. Men spannet har tagit ett kliv till när det gäller toppfart så inte ens Helmer är självskriven längre! Kraka och Tia löper så de var inte på vallistan... Sandy var precis klar med höglöpet som tur är! 


Så återstod då valet av ledarhund! Jag har kört Sandy och Tarzan ganska mycket ihop i höst och de trivs verkligen ihop. Men det är Tarzans första tävling och då är det inte lämpligt att börja i led. (även o Leo fick göra det på VM....) Men man ska vara rädd om unghundar. Efter att ha lagt upp 7pass på bordet och pusslat runt på lämpiga kombinationer så föll till slut valet något oväntat på Grynet! Hon är en oerhört pålitlig hund, har aldrig en dålig dag. Mängder med erfarenhet och hon har i år gått över förväntan på träningarna. Hon har gått mycket som andra par bakom ledarhundarna och hjälpt till vid många kommandon. Jag har dock nästan aldrig kört henne i led. Inte en endaste gång i år och inte förra året heller vad jag minns. Hon har gått i led två gånger på tävling. Men aldrig från start. Hon gick i led ett par mil på Amundsen Race och på polarhundsmästerskapen så missade vi silvret för att jag inte satte upp henne i led tidigare... Startade ju med Tia då men fick byta efter andra varvningen. 

Men med tanke på Grynets goda egenskaper och framförallt hennes stora erfarenhet så fick det bli Grynet & Sandy i led dag 1. Tanken var att köra Tarzan & Sandy i led dag2.


Startade som nummer tre i klassen och det gick fint. De var lugna och snälla i starten. Fia hjälpte mig att gå fram med hundarna. Kom iväg och de gick fort! Det tog dock nästan en mil innan vi körde om första spannet, en lite besvikelse mot förra året då vi började köra om redan efter någon kilometer! Omkörningen gick mycket bra och Grynet imponerar som bara plöjer på i hög fart. Tror inte ens Tarzan reagerar över sin första omköring. Vi har fått bra träning på Koppången i år och sett ett par spann på spåret och blivit omkörda av ett så helt "grön" är hon inte. 


   (det är INTE en flack bana i Hamar.......) 


Hundarna fortsätter springa i mycket hög fart och när vi kört 15km kollar jag på GPSen. De har sprungit i 25.5 km/h i medel. Kanske lite för fort egentligen, banan är stenhård och de tuffaste partierna återstår. Men det är kul att köra fort... Kör om det först startande spannet efter två mil. Lika problemfritt som det tidigare spannet. På väg hemåt från yttersta slingan så är det ett mycket brant parti. Kort efter detta så börjar Helmer sacka efter och visa att han inte är helt okej när det går för fort utför. Han är även törstig. Jag saktar ner och bromsar hårt utför i varenda backe. Han hänger på och hjälper till uppför men blir mer och mer besvärad. Det är helt klart något som stör. Sista milen står jag på bromsen konstant med ena foten. Jag vet ju att jag leder och att brudarna i led vill fortsätta springa galet fort ska ju inte drabba Helmer. Funderade på att lägga honom i säcken men bestämmer mig för att köra sakta in i mål. Så det kändes allt lite konstigt att bromsa med båda fötteran och mysköra i 6km och på upploppet nästan helt stanna till för att släppa förbi två 4spann A-hundar. (ville inte vara ivägen. De konkurrerar ju om sekunder!) Jag är ju van att jaga på hundarna och jobba som en tok sista biten in i mål men det blev något helt annat nu. Helmers välbefinnande går före sekundjakt. Det visade sig att Helmer var lite lätt uttorkad och att han var öm i höger bakben. Lite stel i kroppen pga att han spände sig o bromsade när det gick för fort antar jag. Så hans tävling var över. Helmer är ju en speciell hund, han är till att börja med en oerhört duktig ledarhund. Trots sin ringa storlek är han en otroligt duktig spårare när det är ospårat. Men han har en negativ egenskap. Han avskyr att ha necklina! Han går aldrig i necklina på träningarna hemma men på tävling så måste man ju ha det... Jag misstänker att det kan ha bidragit till att han blev torr. Stressen av att sitta fast helt enkelt samt att han alltid vill gå först! Han är ju min no1... 


De andra fem var i fin form och även om N-Tiger inte kan toppa i fart gentemot de fyra fram så gjorde han ett toppenjobb uppför! Vår tid var även den riktigt bra trots bromsningen och vi körde 33km på 1h32 minuter. Jag hade sagt till Fia att jag satsade på 1,5 h ch det klarade vi ju fint!! haha... Tvåan i klassen (som vann förra året) kom i mål 4min, 19s efter oss. 


Jag var så impad av Grynet och att hon matade på så fint vid omkörningarna att jag bestämde direkt att hon skulle gå i led även dag2! Med Tarzan! Sandy hade tvekat lite lätt vid själva omkörningen och precis gått ur höglöp så bra för henne att få en lugnare resa i wheel. 


Startuppställning dag 2

 

Grynet & Tarzan i led (Tarzan är dotter till Tassen o alltså en tik...)

Roald

N-Tiger & Sandy


Jag har nog ett nytt radarpar på G... Flickorna därframme jobbade på lika fint idag som igår! Tarzan trivs i led och hon trivs med fart. Hon är läskigt lik sin far, så ska bli spännade att se vad det blir av henne!! Blev en lugn och behaglig tur. Behövde varken bromsa eller hjälpa till. När vi skulle ut på sista slingan (den som är så kuperad) så är det ett parti där man i princip möter spåret som är på väg hemåt. Spåret går på en väg och av en vändplan. Här har vi såklart "turen" att möta att öppenklass spann med Ahundar... Tarzans första tävling som ledarhund och hon utsätts för ett head on möte! Men hon är en duktig tjej... Brydde sig inte alls om det andra spannet. Var bara Grynet som kollade runt och nog funderade en halvsekund på om vi inte skulle vara lite smarta och kapa 8km av tävlingsbanan... Men mötet gick bra och hundarna fick omgående ny fart! Varje gång vi såg ett annat spann så väcktes tävlingsdjävulen hos den svartvita... Full fokus och mera fart! Hon vill ikapp! I en delning höll vi på att köra fel men Roald är säker så han fick med sig tjejjerna åt rätt håll. Han är stark och bestämd när det behövs. Lillkillen! Även Roald har mognat ut i år. Han var mycket bra förra året, men i år är han superbra!! Han trivs i flocken och i spannet. 


Vid de besvärliga (och galet branta och roliga utförslöporna) så behövde jag bara bromsa ner litegrann för alla fem hade bra teknik och fart utför. Så det var ett jämnt och fint drag hela tiden. När det var ca 5km kvar så såg jag ett spann framför mig. Det var ett Aspann som vi snabbt närmade oss. Jag var tyvärr lite ouppmärksam och hon ville att vi skulle gå om på vänster sida men jag och Tarzan tänkte höger sida. Grynet tänkte såklart vänster och att det var mer plats där (för spannet styrde åt höger när vi kom nära) Jag bommade kommandot och att tikarna tänkte olika så självklart drämmer de rakt in i knävecken på föraren framför... Inte alls bra!!! Jag tvärbromsar och hon är snabb med att ta necklinan och föra över Grynet på höger sida. Hon är helt oberörd och matar förbi. Tarzan är nu dock lite ofokuserad och det tar en halv kilometer innan hon har full fart igen. Hon tar lite snö och har slak lina första 100 m efter omkörningen så hon fick nog sig en smäll. Det är ju även hennes första omkörning som ledarhund så jag kan inte kräva perfektion! 


Mot mål är det idag FULL FART! Tikarna springer som tokiga ju närmare mål vi kommer... När de får syn på ett 4spann framför oss så bromsar jag faktiskt lite.. Vill inte att de ska gå för hårt och stumna. Banorna är mycket hårda och det finns ingen anledning att toka till det. Jag leder med en trygg ledning och målet är uppnått. Kör in i mål i full fart och när spannet chipkollas passar jag på att klappa om allihopa och berömma dem! Så duktiga de har varit!!! Vi har vunnit och det på en mycket bra tid och fart. Tarzan står bredvid Grynet som vilket erfaret proffs som helst och bara väntar in startkommandot för att springa ner mot bilen. Viken debut för denna härliga tik! Det trodde jag inte förra året vid den här tiden... Att smarta tjocka lilla kaxiga och synnerligen bortskämda Tarzan skulle bli något... hehe.... Men hon brås som sagt på sin far... 


Utökar ledningen med ett par minuter och vinner överlägset med 9minuter och 19sekunder!! wihoo!! Kanske att alla dessa leriga träningstimmar i höstas gett resultat...    


 













Presentation


Slädhundsförare i själ och hjärta!
Har kenneln Ylajärvis. Tävlar med mina Siberian huskys främst i långdistans, men även sprint och medeldistans.
Blir även en del utställningar och det brukar gå riktigt, riktigt bra!
www.ylajarvis.se

tweets

Senaste inläggen

Länkar

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Visit

antal besökare denna vecka!


Skapa flashcards