GULD!!!

Min karriärs första seger i sprint kom i helgen! :-D (Har desto fler i medel och långdistans) Mycket överraskande men hundarna med Gul i spetsen gick grymt bra. Är så otroligt nöjd med hundarna. De är ju inte alls tränade för sprint och dessutom saknas mina två normalt sett bästa tikar eftersom de väntar valpar! In i spannet tillkom istället Vilde, Tassen (11 år i sommar) och inlånade Shasta som är syster med Gul och Sapphire. (LS kullen) Jag har kört Shasta ett par gånger i vinter när hennes ägare Kim Jensen varit och tränat på Koppången och Shasta har visat på stort driv och moral så jag var helt säker på att hon inte skulle göra mig besviken! Hennes systrar har ju aldrig gjort det...

I spannet hade jag:

Gul & Leonhard 

Sapphire & Roald

Shasta & Sandy

Vilde & Tassen

Tassen var bara med på lördagen. Spåren var hårda och väldigt snabba. Så han klarade farten första milen men sedan fick jag bromsa så att han inte skulle bli för stel. Sista två kilometrarna höll jag ner farten ordentligt och han sladdade betänkligt. Hade det varit tyngre och jävligare spår hade det inte varit något problem men över 25km/h är han inte bekväm i längre. Åldern... Första tio km körde vi i medel på 26,8km/h och det är farter jag inte brukar hålla på träning precis! Inte så ofta jag har möjlighet att träna fart. Blir mycket spårning och lössnökörning ju. 

I mål kom vi med god fart och hundarna var pigga och skällde och ville vidare direkt så det kändes bra! Tassen hade väldigt hög puls och jag hade redan bestämt att han skulle ställas av till söndagen. Han har gett spannet det han kan och söndagen fick bli de yngres dag!

Niklas Olsson (som kör med fyra avkommor till Tassen i spannet) kom fort på slutet och kom in strax bakom mig. Så jag visste att jag inte ledde men att det borde vara en bra tid. Det hade kännts fint och de galloperade i stort sett alla de 15kilometrarna. När jag vattnat och boxat hundarna så sprang jag bort till målkuren för att vara funktionär! Är man arrangör så är man... Hjälpte till med att se vilka spann som kom in och skrev resultatlistor och uppdaterade facebook med resultaten! Nästan live ;-) 

Resultaten i min klass visade på att jag låg tvåa en sekund före trean Markus och en minut och 14 sekunder efter Niklas i topp. 

Söndagens race började inte fullt lika fort som lördagens, men de jobbade jämnt och fint. Efter cirka 8km fick hundarna tokryck och ökade till nära 30km/h och ute på stormyren såg vi Niklas långt borta... Jag räknade sekundrarna för att på ett ungefär ha koll på avståndet. Under lördagen såg jag inga spann alls! Första gången jag såg honom var det 1.45 Hundarna och framförallt Gul tryckte på ordentligt och vid delningen såg jag Niklas igen och det såg ut som om det gick lite saktare. Räknade sekundrar... 45 sekunder... Nu hade vi chans på guldet! Fortsatte plocka sekund för sekund och det närmade sig 25 sekunder... Jaga, jaga, jaga! Mot slutet blev Sapphire lite varm men jobbade hårt ändå, Vilde tog lite snö men det störde inte så farligt, han är ju inte alls byggd för dessa farter men han har imponerat på mig sista månaden. Vi kom in på upploppet samtidigt som Niklas gick under skynket och jag förstod att det skulle handla om sekunder. Men jag hade ju även tajt bakåt, med bara en sekund neråt... Chipkontrollen tog en stund och Markus kom inte in inom två minuter så då var det guld eller silver. Förmodligen guld eftersom jag var så nära i mål.  

Kändes defintivt som om det gått mycket fortare idag. Defintivt jämnare eftersom jag inte behövde bromsa... 

Väl i målkurern frågade Mattias med ett stort leende om det gått fort... Jo det hade det ju... 35.59 hade jag kört på!!! mot 36.50 på lördagen. Så min känsla stämde. Saktare första milen men snabbare sista fem kilometrarna. 25,4 km/h i medelfart på 15kilometer! Wihoo!! Min tid hade dessutom räckt till andraplats i sexspannsklassen bara slagen av sprintspecialisten Marie Isralesson som körde 1,24 minuter snabbare än mitt gäng. Jag vann min klass med 14 sekunder och Niklas var en sekund före Markus så det var en tajt klass!! Bra tider och spännande ända in i mål :-D 

Extra kul var att mitt spann för första gången bestod av enbart egna uppfödningar!! Har ju alltid haft en eller ett par parningsvalpar med förut. 

Y LS Shasta tog sitt första 1pris i meriteringen

Y LS Sapphire tog sin andra raka vinst och 1 pris i meriteringen

Y LS Gul tog sin andra raka vinst och 1 pris i meritering och dessutom som suverän fartledarhund! Hon & Tarzan nästa år... wohoo säger jag bara... Vilket par jag kommer ha!!

Y BG Leonhard som är far till de tre systrarna gjorde en fantastisk insats som ledarhund. Äntligen är han i full form igen!! Han är så grymt lydig att det är stor trygghet att ha honom i front. 

Y BG Sandy är som alltid pålitlig och har ytterst sällan en dålig dag! 

Y DT Roald är som Sandy men ännu bättre. Har aldrig haft en dålig dag. Pålitlig som få. 

Y MT Vilde blir bättre och bättre och hade inga problem med farten trots sin storlek! Så han fick sin andra raka vinst och förstapris i meriteringen! 

Y Vargtass är nog bara att inse att han börjar bli gammal... Men otroligt att han hänger med så bra och så länge som han gör! 

Stort tack till Kim, Nina och Petter för hjälpen i starten. Guld värt! 

Egentligen borde jag ha varit på SM och tävlat i helgen (VM blev inställt pga för lite snö) men eftersom Leo varit krasslig och jag bokade in ett veterinärbesök på torsdagen så kändes det inte som bästa uppladdningen. Jag själv var däckad i magsjuka i måndags och i tisdags höll en av våra bästa kor på att stryka med så veterinärräkningarna denna månad är skyhöga! Kon överlevde men det gjorde tyvärr årets i särklass bästa förstakalvare som fick magen sönderskuren inifrån och dog av svåra inre blödningar när jag var i Norråker. Så att se thai-lyktor med metallram flyga iväg på invigningen ger väl inte riktigt rätt känsla om man säger så. När på nära håll sett konsekvenserna av splittrade metallbitar, ölburkstrimlor eller annat skräp som finns på åkrarna i ökande mängd varje år    

Blodproven på Leo visade inte på någon infektion så det var ju bra och innebär att han förhoppningsvis är tillbaka i form snart. För det märks tydligt hur viktig han är för spannet... Hans styrka och moral märks och påverkar hela gänget! Idag körde jag 4mil tuff träning med mycket backar och han gick som f-n med mycket hårt tryck i tre mil, så det går åt rätt håll... Nu när Helmer är utlånad så är det Leo som är min nr1 när det gäller frispårning och spåra upp översnöade leder så han är saknad! Jag kör ju väldigt mycket ospårat och det ställer krav på hundarna    

Helmer och I-Tiger har varit på tävlingsturne med Kim Jensen och sprungit 4spann sprint i Norråker och i Gafsele SM. Duktiga pålitliga killar! 

Samtidigt som Leos veterinärbesök så passade vi på att göra ultraljud på mina bästaste tikar... Ville ju se om de var några småtassar därinne, vilket jag iof var ganska säker på men ändå! Jodå... Båda tjejerna var dräktiga och det syntes tydliga blåsor trots att det var tidigt i dräktigheterna. Så om några veckor föds IG-kullen (överväger allvarligt att byta bokstäver där...) och LT kullen. Kull två var inte helt planerad men en kombo jag tänkt göra i framtiden (har Ni hört den förut..? Tarzan kan hon...) Leo/Tarzan och Ittoq/Grynet alltså. 

För att göra babyboomen total så har jag även försökt para Sandy och Tassen igen. En sista chans att få avkommor efter denna fantastiska hane! Såg ingen parning men man vet aldrig. Det vore ett under om det blev valpar! 

Jag har fått en del spörsmål om valpar via mejl och messenger. Hör gärna av Er igen så jag får lite ordning på mina anteckningar och intresselista  

Kullarna blev ju några månader innan jag tänkt men när de löper mitt i säsongen och jag inte vill ha höstvalpar så har jag inte mycket val! Så min tävlingssäsong blir lite anorlunda än jag tänkt eftersom jag nu har ännu färre hundar att välja på! Har ju bara 12vuxna nu, varav 11 är ok att tävla med. 

Blir inget Polardistans i år eftersom det väntas valpar den helgen. Men har tänkt avsluta säsongen med Kirunas KM i mars. Den är meriterande för SH och det måste man ju stödja. Att det blir merittillfällen spridda över hela Sverige... Om det blir sprint eller MD återstår att se! Beror på vilka klasser som det blir konkurrens i! 

Helgen som gick var det PM i Norråker. Jag var anmäld i UMD och tanken var att köra igenom spannet och testa ut vilka 6som får följa till Tyskland. Dock kändes det ytterst osäkert om jag överhuvudtaget skulle komma till start och om jag skulle ha hundar så det räckte! Har ju numer bara tolv hundar och hade en väldigt hårt träningsvecka förra veckan med flera dubbelpass och de allra flersta pass med djupsnöspårning. Så de var lite onödigt slitna. Sapphire har varit väldigt svullen i en tå pga ett litet sticksår som behövde lite omvårdnad men ingen medicin som tur var. Leo har tappat i vikt eftersom han jobbar så oerhört hårt och dessutom har gått i led på de flesta spårningarna vilket tar mycket kraft. Grynet är inte i form eftersom hon med mycket stor sannolikhet är dräktig. Sandy har precis gått ur höglöp och är också förhoppningsvis dräktig...  Två hundar hade jag redan lovat bort till Kim för att köra 4spann sprint. och så fortsatte funderingarna om jag ens skulle få ihop ett spann!

Till sist bestämde jag mig för att köra UMD trots allt och ta med hela gänget och ta det som en bra genomkörare! Om inte annat så är det bra att köra igenom hela spannet på nya banor få tävlingsträning. 

Jag bestämde mig även direkt för att köra båda debutanterna i led för att testa dem ordentligt. Gul och Sapphire har gått en hel del i led på träning och är mycket lovande. Så dag 1 valde jag Sapphire och Leo som ledarpar. De startade ut fint men hade lite tungt i de lösa spåren med en hel del genomtramp så det var svårt att få upp dem i fart. Men de klarade omkörningarna fint och det blev en bra genomkörare för dem även om det kändes som om spannet bara gav knappt 80% av den kapacitet jag vet de har. Kan såklart delvis ha berott på 24kg extra last i släden... För första gången i sin långa framgångsrika karriär har nämligen Tassen åkt släde! Redan efter en kilometer misstänkte jag att det aldrig skulle hålla... efter fem km var jag säker och efter 7.5 km stannade jag och tvingade ner honom i säcken. Anledningen var att jag blev nojjig och otroligt rädd att han skulle få magomvridning eller skada sig. Han var nämligen sjukt törsig och snabbade snö och vinglade till sist fram och hängde mer eller mindre i nacklinan i sin desperata jakt på vätska. På morgonen hade han nämligen kommit åt den påse med torrfoder som blivit kvar i bilen efter någon hundutställning och som används till lite godis eller mellanmål ibland. Jag såg att han ätit ur den men trodde inte det var så mycket... Men det var det uppenbarligen! Tassen var inte helt frivillig till att åka släde men vad har jag för val?? riskerar inte hans hälsa. Jag var även oerhört glad över att jag följer tävlingsreglerna och kör med en släde som är godkänd för MD och inte med en liten sprintsläde där ingen hund får plats i säcken o framförallt inte kan fraktas på ett säkert sätt. Hade jag kört med Hornet hade jag fått lämna av honom vid första bästa skoter och därefter kört tävlingen utom tävlan. 

Bakom Sapphire och Leo körde jag Tarzan och Sandy och de gick mycket bra! Framförallt Sandy ville ha fart och sprang långa sträckor mer eller mindre vid sidan av Leo som inte hade så mycket tryck alls tyvärr. I mitten gick Gul och Roald och jag är mycket imponerad av Guls arbetsmoral! Hon bara matar på... Bakom dem gick Vilde ensam och längst bak Grynet och Tassen. (Eller ja... Grynet ensam) Så 9 hundar alltsom allt på startlinjen. 

Banan var mjuk, tung och ganska tråkig eftersom den mest följde väg, myr och sjökant. Inte så mycket intryck ;-) Eftersom jag kört ikapp de två som startade närmast framför mig så visste jag att jag hade en OK tid på gång och efter ett bra tag så visade resultaten att jag hade bästa tid. 

En lite udda incident skedde efter varvningen då jag hade ett sprintspann före mig som skulle svänga vänster och jag skulle rakt fram men avspärrningen var över mitt spår... Så att sprintarna skulle hitta rätt! Jag bad Leo svänga höger och han kastade en konstig blick på mig men lydde direkt och sprang under avspärrningen så vi kom på rätt spår :-) I varvningen hade de dessutom redan innan denna incident visat prov på utmärkta ledaregenskaper då vi kom till varvningen samtidigt som ett sprintspann som skulle höger mot mål. När jag ropade vänster så kastade sig de tre bakre paren åt vänster men de fyra fram följde sprintspannet åt höger i T-korsetn men när jag ropade en gång till (fortfarande utan att bromsa och med hundarna lite väl långt åt fel håll...) så hörde Sapphire mig och vände upp direkt 180grader och gjorde en snygg återgång till rätt bana! Skulle ha filmat...! ;-) Jag sa redan när hon var valp att hon skulle komma att bli en av de bästa men att det skulle ta lång tid eftersom hon är så oerhört speciell mentalt... Men hon har nog utvecklats betydigt fortare och bättre än vad jag vågat hoppats på! Hon mår som bäst när selen är på och hon är mycket uppmärksam på mig och jag har faktiskt kört henne en hel del helt ospårat. Hon är grymt stark och väldigt stor, hon är faktiskt min tyngsta hund så det finns krafter att ta av när hon är fullt frisk igen! 

Dag två startade jag med Gul och Roald i led. Förmodligen var det ett misstag att köra Roald i led.. Han är mycket lydig och mycket duktig arbetshund men hade inte tillräckligt med tryck i sig, sköter sin nog bättre i par bakom ledarna. Borde kört Tarzan istället! För hon blev bara bättre o mer taggad ju längre vi körde. Hon har varit ur form ett tag men kanske är på väg tillbaka nu och hon tyckte nog det var kul att få springa på ny bana! Gul fortsatte imponera och hon ville gå på i fart och alla omkörningar gick klockrent, hon bara matade på och skulle förbi. Det var också hon som såg till att vi kom ikapp Angelica igen efter varvningen där vi tappade en minut på ett sprintspann som inte klarade att köra om. Gul har gjort en enorm utveckling senaste 4veckorna sedan jag började ge henne mer ansvar och verkligen tro på henne! 

Dag två var spåren om möjligt ännu lösare och trögare. En hel del nysnö, obefintligt glid och en hel del snö som skrapade emot botten på släden... Hundarna blev mer och mer less och det var trav, trav och mera trav! Så det tog närmare 30minuter längre att köra de 47kilometrarna dag två mot dag ett... Sapphire o Leo var väldigt slitna och gick på knappt halv kapacitet, Grynet ojämn eftersom hon inte tar ut steget så bra som hon egentligen kan men det finns ju en spännande fysisk orsak till det hoppas jag... Vilde var den hund som överraskade mest positivt! Han har ju inte riktigt den toppfart som tjejerna har men vilken power och teknik han har på riktigt tunga spår... Han hade linan sträckt från start till mål och drog nog nästan ensam släden långa stäckor ;-) Vädret, föret och banan passade honom utmärkt! Jag har filmat honom många gånger i vinter och han har en helt grym teknik på ospårat. 

Sista fyra kilometrarna var vi åter först i spåret efter att äntligen ha kört ikapp Angelica (som körde om mig tidigt och vi körde ihop fram till varvningen o trasslet med sprintspannen). När vi äntligen hade kontakt så ville Gul dra om direkt, jag hade tänkt ligga bakom och ta det lugnt ju... Men Gul ökade farten och plöjde sig förbi och sedan ökade hon farten och sista 4km gick fortast på hela rundan!! Duktig tjej!! Så vi var återigen först i mål och guldet var bärgat! Det innebär såklart även att Gul, Sapphire och Vilde tog sina första pris på dragprov och att Tarzan blev champion. :-) 

Om jag blev något klokare på vilka mina topp6 är?.... NEJ!!?? Snarare mer förvirrad... När B-spannet går bättre än A-spannet... hmm hmm.... 

Men jag glädjer mig åt att hundarna skötte sig så fint hela tävlingshelgen. De har ätit o druckit bra. Varit tysta o snälla på stakeouten o är trygga med varandra. Så vi fick den träning jag önskade och själva tävlingen gick väl hyffsat den med. Vi bärgade trots allt guldet om än med en viss fadd eftersmak på grund av så mycket tråkigt skitsnack som alltid verkar prägla tävlingar nuförtiden. tråkigt! Det borde vara obligatoriskt att arrangera en tävling innan man själv får tävla... 

Svartedalens husky Tananna blev iockmed segern och förstapriset på dragprov ny SE(polar)Ch! Så nu får jag ta itu med postandet av brev till SKK... Har ju championat på Sandy också att ansöka om samt BUP -bruksuppfödarepris. 

Extra kul är det också att Ylajärvis DT Bisquit numer kan titulera sig SE(polar)Ch! Grattis till Maria & Jörgen :-D