Helgen som gick var det PM i Norråker. Jag var anmäld i UMD och tanken var att köra igenom spannet och testa ut vilka 6som får följa till Tyskland. Dock kändes det ytterst osäkert om jag överhuvudtaget skulle komma till start och om jag skulle ha hundar så det räckte! Har ju numer bara tolv hundar och hade en väldigt hårt träningsvecka förra veckan med flera dubbelpass och de allra flersta pass med djupsnöspårning. Så de var lite onödigt slitna. Sapphire har varit väldigt svullen i en tå pga ett litet sticksår som behövde lite omvårdnad men ingen medicin som tur var. Leo har tappat i vikt eftersom han jobbar så oerhört hårt och dessutom har gått i led på de flesta spårningarna vilket tar mycket kraft. Grynet är inte i form eftersom hon med mycket stor sannolikhet är dräktig. Sandy har precis gått ur höglöp och är också förhoppningsvis dräktig...  Två hundar hade jag redan lovat bort till Kim för att köra 4spann sprint. och så fortsatte funderingarna om jag ens skulle få ihop ett spann!

Till sist bestämde jag mig för att köra UMD trots allt och ta med hela gänget och ta det som en bra genomkörare! Om inte annat så är det bra att köra igenom hela spannet på nya banor få tävlingsträning. 

Jag bestämde mig även direkt för att köra båda debutanterna i led för att testa dem ordentligt. Gul och Sapphire har gått en hel del i led på träning och är mycket lovande. Så dag 1 valde jag Sapphire och Leo som ledarpar. De startade ut fint men hade lite tungt i de lösa spåren med en hel del genomtramp så det var svårt att få upp dem i fart. Men de klarade omkörningarna fint och det blev en bra genomkörare för dem även om det kändes som om spannet bara gav knappt 80% av den kapacitet jag vet de har. Kan såklart delvis ha berott på 24kg extra last i släden... För första gången i sin långa framgångsrika karriär har nämligen Tassen åkt släde! Redan efter en kilometer misstänkte jag att det aldrig skulle hålla... efter fem km var jag säker och efter 7.5 km stannade jag och tvingade ner honom i säcken. Anledningen var att jag blev nojjig och otroligt rädd att han skulle få magomvridning eller skada sig. Han var nämligen sjukt törsig och snabbade snö och vinglade till sist fram och hängde mer eller mindre i nacklinan i sin desperata jakt på vätska. På morgonen hade han nämligen kommit åt den påse med torrfoder som blivit kvar i bilen efter någon hundutställning och som används till lite godis eller mellanmål ibland. Jag såg att han ätit ur den men trodde inte det var så mycket... Men det var det uppenbarligen! Tassen var inte helt frivillig till att åka släde men vad har jag för val?? riskerar inte hans hälsa. Jag var även oerhört glad över att jag följer tävlingsreglerna och kör med en släde som är godkänd för MD och inte med en liten sprintsläde där ingen hund får plats i säcken o framförallt inte kan fraktas på ett säkert sätt. Hade jag kört med Hornet hade jag fått lämna av honom vid första bästa skoter och därefter kört tävlingen utom tävlan. 

Bakom Sapphire och Leo körde jag Tarzan och Sandy och de gick mycket bra! Framförallt Sandy ville ha fart och sprang långa sträckor mer eller mindre vid sidan av Leo som inte hade så mycket tryck alls tyvärr. I mitten gick Gul och Roald och jag är mycket imponerad av Guls arbetsmoral! Hon bara matar på... Bakom dem gick Vilde ensam och längst bak Grynet och Tassen. (Eller ja... Grynet ensam) Så 9 hundar alltsom allt på startlinjen. 

Banan var mjuk, tung och ganska tråkig eftersom den mest följde väg, myr och sjökant. Inte så mycket intryck ;-) Eftersom jag kört ikapp de två som startade närmast framför mig så visste jag att jag hade en OK tid på gång och efter ett bra tag så visade resultaten att jag hade bästa tid. 

En lite udda incident skedde efter varvningen då jag hade ett sprintspann före mig som skulle svänga vänster och jag skulle rakt fram men avspärrningen var över mitt spår... Så att sprintarna skulle hitta rätt! Jag bad Leo svänga höger och han kastade en konstig blick på mig men lydde direkt och sprang under avspärrningen så vi kom på rätt spår :-) I varvningen hade de dessutom redan innan denna incident visat prov på utmärkta ledaregenskaper då vi kom till varvningen samtidigt som ett sprintspann som skulle höger mot mål. När jag ropade vänster så kastade sig de tre bakre paren åt vänster men de fyra fram följde sprintspannet åt höger i T-korsetn men när jag ropade en gång till (fortfarande utan att bromsa och med hundarna lite väl långt åt fel håll...) så hörde Sapphire mig och vände upp direkt 180grader och gjorde en snygg återgång till rätt bana! Skulle ha filmat...! ;-) Jag sa redan när hon var valp att hon skulle komma att bli en av de bästa men att det skulle ta lång tid eftersom hon är så oerhört speciell mentalt... Men hon har nog utvecklats betydigt fortare och bättre än vad jag vågat hoppats på! Hon mår som bäst när selen är på och hon är mycket uppmärksam på mig och jag har faktiskt kört henne en hel del helt ospårat. Hon är grymt stark och väldigt stor, hon är faktiskt min tyngsta hund så det finns krafter att ta av när hon är fullt frisk igen! 

Dag två startade jag med Gul och Roald i led. Förmodligen var det ett misstag att köra Roald i led.. Han är mycket lydig och mycket duktig arbetshund men hade inte tillräckligt med tryck i sig, sköter sin nog bättre i par bakom ledarna. Borde kört Tarzan istället! För hon blev bara bättre o mer taggad ju längre vi körde. Hon har varit ur form ett tag men kanske är på väg tillbaka nu och hon tyckte nog det var kul att få springa på ny bana! Gul fortsatte imponera och hon ville gå på i fart och alla omkörningar gick klockrent, hon bara matade på och skulle förbi. Det var också hon som såg till att vi kom ikapp Angelica igen efter varvningen där vi tappade en minut på ett sprintspann som inte klarade att köra om. Gul har gjort en enorm utveckling senaste 4veckorna sedan jag började ge henne mer ansvar och verkligen tro på henne! 

Dag två var spåren om möjligt ännu lösare och trögare. En hel del nysnö, obefintligt glid och en hel del snö som skrapade emot botten på släden... Hundarna blev mer och mer less och det var trav, trav och mera trav! Så det tog närmare 30minuter längre att köra de 47kilometrarna dag två mot dag ett... Sapphire o Leo var väldigt slitna och gick på knappt halv kapacitet, Grynet ojämn eftersom hon inte tar ut steget så bra som hon egentligen kan men det finns ju en spännande fysisk orsak till det hoppas jag... Vilde var den hund som överraskade mest positivt! Han har ju inte riktigt den toppfart som tjejerna har men vilken power och teknik han har på riktigt tunga spår... Han hade linan sträckt från start till mål och drog nog nästan ensam släden långa stäckor ;-) Vädret, föret och banan passade honom utmärkt! Jag har filmat honom många gånger i vinter och han har en helt grym teknik på ospårat. 

Sista fyra kilometrarna var vi åter först i spåret efter att äntligen ha kört ikapp Angelica (som körde om mig tidigt och vi körde ihop fram till varvningen o trasslet med sprintspannen). När vi äntligen hade kontakt så ville Gul dra om direkt, jag hade tänkt ligga bakom och ta det lugnt ju... Men Gul ökade farten och plöjde sig förbi och sedan ökade hon farten och sista 4km gick fortast på hela rundan!! Duktig tjej!! Så vi var återigen först i mål och guldet var bärgat! Det innebär såklart även att Gul, Sapphire och Vilde tog sina första pris på dragprov och att Tarzan blev champion. :-) 

Om jag blev något klokare på vilka mina topp6 är?.... NEJ!!?? Snarare mer förvirrad... När B-spannet går bättre än A-spannet... hmm hmm.... 

Men jag glädjer mig åt att hundarna skötte sig så fint hela tävlingshelgen. De har ätit o druckit bra. Varit tysta o snälla på stakeouten o är trygga med varandra. Så vi fick den träning jag önskade och själva tävlingen gick väl hyffsat den med. Vi bärgade trots allt guldet om än med en viss fadd eftersmak på grund av så mycket tråkigt skitsnack som alltid verkar prägla tävlingar nuförtiden. tråkigt! Det borde vara obligatoriskt att arrangera en tävling innan man själv får tävla... 

Svartedalens husky Tananna blev iockmed segern och förstapriset på dragprov ny SE(polar)Ch! Så nu får jag ta itu med postandet av brev till SKK... Har ju championat på Sandy också att ansöka om samt BUP -bruksuppfödarepris. 

Extra kul är det också att Ylajärvis DT Bisquit numer kan titulera sig SE(polar)Ch! Grattis till Maria & Jörgen :-D 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  76 st Ylajärvis hundar så har det utfallit följande högsta resultat:   4 st färdiga Utställningschampions 4 st har CERT  17 st har CK   6 st har 1 pris 6 st har Excellent   3 st har 2 pris 6 st har VG 5 st har G   15 st ...

  Kenneln har tilldelats ett tredje BUP diplom. Det är såklart extra kul!  Så då blev jag ju såklart lite nyfiken på att kolla lite statistik på kennelns uppfödda valpar. (Det är dessutom idag 28 år sedan stamtiken Disa föddes!)    86 Ylajärv...

  Nu har nästan alla valpar flyttat!   Kvar är bara IG Ivalo & IG Minik som jag ska behålla på kenneln samt IG Iitsoh och IG Isa som flyttar till Järbo om några veckor.  IG Ittoq junior bor hos Nina i Värmland.  IG Ais bor hos Annika i Vagg...

        Ett par dagar innan jag trodde men det gör ju inget! Grynet är duktig och valparna är redan synnerligen välgödda... Har fötts 3+3 hittills. Den oerhört runda mörka valpen på bilden är en tikvalp...   Det är en grå (han)valp och re...

  Eftersom jag i år har båda mina bästa tikar borta för säsongen på grund av dräktighet, två unghundar i träning och dessutom hade lovat bort två hundar till PD300 så hade jag inte en tanke på att själv köra Polardistans i år. Inte tillräckligt med...