När jag skulle skriva bloggen sist så insåg jag att klockan var halv3 och att det nog var dags att sova ett par timmar... ett par tre st sömntimmar blev det åtminstonde! Var kvar i Särna hela onsdagen och hjälpte till. Synd att inte fler gör som jag och hjälper till med det som behövs. men det kanske är lättare att klaga...?

så hur gick då tävlingen...

Startade ut i god fart. Nästan lite för bra kanske! men alla hundarna gick fint och jämnt. Snacksade i Morvallen, brukar alltid vattna där men hade av diverse anledningar avvikt från min normala vattnings och snackningsrutin. Vädret var varmt och jag tog av mig jackan en stund på fjället för att inte bli för varm! Spåren var hårda och riktigt fina. Skotermattan var nere hela tiden och släden gled väldigt bra!! Nya belag och tom vallat... hehe. är MYCKET nöjd med min nya släde. Den är superskön att köra! Värd varenda öre den kostade...    Lätt att köra och styra. Låg tyngdpunkt och långt lastplan så den ser nästan opackad ut trots att den är fullpackad!

Efter Vedungsfjällen så vek spåret av österut och ner mot första checkpoint. Manfreds hundar gick fortare än mina utför och han körde om  mig strax efter delningen. Nu fick mina hundar perfekt draghjälp och spannet som bara var 3-5min bakom manfred såg vi inte mera... (eller det gjorde jag men det var långt senare, men det visste jag ju inte... mer om det längre ned!)

Blixten fick ny energi och han höll linan sträckt igen. De snappade en del snö och jag anade att checkpointen var nära så väntade tills dess med att ge dem det vattnet jag hade med mig. Själv var jag vrålhungrig! Kom ikapp Manfred igen precis vid checkpointen. Två veterinärer kollade över hundarna ordentligt och Blixten var lite torr och I-Tiger hade lite hög puls. Men pulsen togs ju på honom direkt när vi kom in så det var ingen fara. Vatten och lite vila gör gott. Den äldre veterinären konstaterade och att spannet bredvid hade en hund med dubbelt så hög puls som Tiger så alla hundar fick gott betyg av veterinärerna.

Vattnade alla hundar med det medhavda köttvattnet som normalt sett består av Fodax. bara fodax. Men min foderleverans var försenad så jag hade väldigt ont om Fodax! (INTE bra att byta mat dagen innan tävling precis...) Så hade blandat ut maten med köttbiprodukter från slakten ifjol. Nästan bara rent fett! Men hundarna var tokladdade kan jag lova... De ville inte alls vila på checkpoint! Alla åt och drack som de skulle. Jag åt min pizzaslice och drack en cola. Klassisk checkpointmat! Hundarna hade fina magar och massor med energi hela loppet så kanske jag har en ny fodertaktik för framtiden... (dock så lär jag ha mer mer vatten nästa gång, som jag brukar!!)

Det var en fin och trevlig checkpoint. Gott om plats och välskyltat. Hade redan innan bestämt mig för att flytta om hundarna i spannet men gjorde en lite ändring på tilltänkta ledarhundsplatsen! N-Tiger hade gått mycket bra och koncentrerat så jag tänkte, äh vad f-n jag provar! Har ju inget att förlora på att testa iallfall... Har inte kört Tiger i led förut, han kom till mig i september och har kommit in sig bra i flocken. Dagens spann var ju alla trygga och bekväma med varandra så jag hade kunnat placera dem hur som helst så valde att ta erfarna Duro i point som stöd till Tiger och ev ha honom att byta med ifall det skulle bli för jobbigt för Tiger i led. första gången och allt!

Tolga hade gått lite sämre mot slutet så valde att sätta henne bak med I-Tiger.

Så spannet efter checkpoint ett blev såhär:

N-tiger / Tia

Grynet / Duro

Blixten / Tasse

I-Tiger / Tolga

de andra spannen var ca 15 min före mig och jag hade god fart på hundarna och efter halva sträckningen hörde jag ett spann. Det var Patric som stannat och matat sina hundar. Lät han komma iväg igen och låg bakom ett tag. Sedan körde jag om (tigers första omkörning!) och körde först en lång stund. Vi körde om varandra ett par gånger och höll på så sätt en bra fart hela tiden. Vi närmade oss Manfred... Någon mil innan Lövnäsvallen så började det mörkna och jag satte på pannlampan. spåret gick in i skogen och ändrade riktning så jag anade att vi snart var på sista checkpoint. Hade ingen koll på hur långt det skulle vara mellan checkpointsen men hundarna gick på bra. Stannade och snacksade och då försvann Patric... Spåret på den här delen av banan är väldigt fina och breda!! Så breda och fina att några spann missade avtagsvägen in till checkpointen! det var ett skoterspår som gick av vänster och upp på en plogad väg. Jag hade tur och såg den röda skylten i god tid men inte avfarten! Lyste upp i skogen och såg sidan av en skylt. Anade att jag kört 15m för långt och ankrade hundarna och sprang upp och tittade. Jo, visst var det en blå! Ledarhundarna såg ju mig och vände med hela spannet och gick upp på rätt spår... (vi har ju övat... hmm hmm) Så det var bara att springa ner och dra upp ankarna! så var vi på rätt spår igen... Mycket hårt och lite isigt spår, en del stenar och grus i spåret. Såg inte ett endaste spår av de två spannen före mig så var lite orolig över att de missat avfarten!

Hade blivit varnad för högersvängen av vägen och ner i diket så den var inga problem att ta och vi kom in i checkpoint i gott mod och med pigga hundar. Stannade en stund och gav alla hundar rent vatten som de faktiskt drack... de brukar ju vilja ha kött i vattnet... De fick även lever och köttbitar. Alla svalde godsakerna direkt. Jag tog en chokladkaka och en cola till.

Körde vidare mot Lövhögen och nu började pressen... Vi var tre spann inom femton minuter. Jag gick ut först från sista checkpoint och såg ju pannlampsljuset från två spann bakom mig! Höll ett hyffsat avstånd... Var ca fem mil kvar till Särna och jag visste att jag hade chans på seger, men går ju inte att ta ut någonting i förskott!! Tolga började bli trött och jag var osäker på hur länge hon skulle hålla... I-Tiger som ju gör sin allra första LD-tävling hade gått mycket bra i början och var naturligtvis också lite sliten men vid gott mod och spänd lina.

Nu var spåret bekant. Jag har kört här förut många gånger... Så jag visste att jag var tvungen att gå på så fort jag kunde före Lövhögen för att kunna hinna hålla undan i de branta backarna upp på fjället efter Lövhögen. Nackdelen med att gå upp på fjället är att man ju såklart syns extra bra i mörkret! Hade kört med släckt pannlampa så länge som möjligt för att inte spannen bakom skulle veta hur nära mig de var... Men i Lövhögen var jag tvungen att starta lampan. Mängder med skoterspår och lite glest med kryss. renslakten är igång så det var även en biljon renspår uppe på fjället!!

Kämpade som en galning uppför för att hålla undan. Nu syntes TVÅ pannlampor bakom mig. Jag visste att om jag hinner uppför backen och till vänstersvängen så kommer jag skaffa mig ett bra försprång! Är ju lite som skidåkning och komma över krönet först... Höll undan bra för spannen bakom men de närmade sig helt klart! Hade lite meningsskiljaktigheter med ledarhundarna om var spåret gick men hittade rätt utan att behöva ankra. Nu var det full fart utför!! Tolga började dock tycka att det kanske gick lite för fort, hon blev obekväm och då ökar ju skaderisken så det var bara att hålla igen farten. Kom ner till delningen där skidleden (som inte finns på kartan) går av mot sydost (nästan rakt fram) och Särnaleden går av söderut. Särnaleden är glest kryssad och med biljoner renspår och renar som slitit ner kryssen så blir det ju lite mer spännande. Men jag känner igen mig här och visste var spåret gick. Det syntes också bra eftersom det var totalt söndertrampat av ren överallt utom just på skoterleden där det var hårt och fint! snabba spår...

Men nu hände det som inte får ske... Tiger & Tia tyckte att vi skulle ta kryssleden... Jag såg ju den röda skylten och även den blå så jag visste ju att de hade fel! Fick dem inte att gå höger!! skaren bär överallt  och jag testade att köra förbi svängen och ta ett skoterspår som gick höger. Men hundarna gick tillbaka på den finare leden. Ankrade och sprang ut för att visa vart vi skulle. Tasse var bombsäker och försökte få med sig de andra men när de främsta inte vill så är det lite svår för en teamhund näst längst bak att få med sig dem...

spannet bakom mig närmade sig!! Fan, det som inte fick hända... Fick Tia att ta ett skoterspår som gick åt höger. (det är alltså bara 25m mellan lederna) bromsade ner farten så att spannet bakom hann ikapp, han ropade och undrade om vi kört fel.. nej, inte du!! Kör på!! jag kommer efter... När mina hundar såg det spannet så sprang vi längs med spåret och sedan upp och förbi. Det var sista gången jag hade ett spann framför mig...

Jag förvånades dock över att det var Patric som kom först och inte manfred! Jag var ju helt säker på att manfred var närmast mig och Patric sedan. Men det var inte alls så... Men det fick jag inte veta föränn i mål!

Både jag och Patric trodde dock att det var Manfred bakom oss och jobbade som tokar för att dra ifrån. Ingen av oss vill ju ha det erkänt duktiga och starka teamet i en spurt! Tre mil kvar... Jag valde mellan att försöka dra ifrån eller släppa upp och få draghjälp. Men mina hundar var pigga och Patrics spann ville/kunde inte gå om. Så jag hade bättre fart. Det var bäst för oss båda om jag drog. Nere i Lisselåvallen fick jag ett par skitstopp. Alla hundar hade fint och rätt torr skit och det innebar ju att det skulle stannas och skitas! Nu kom det tredje spannet ikapp oss men ville inte köra om. Jag var förvånad men accepterade det såklart. Detta var inte första gången jag legat först och brutit spår/dragit åt andra spann... De tidigare gångerna har jag varit förloraren och tappat ledningen på slutet. Det skulle inte få ske igen!

Mina hundar var fortsatt pigga men ce 2mil före mål så stannade I-tiger för att skita och då pissade Tolga blodblandat. fan... Det var bara att vinka åt spannen bakom, stanna och lassa henne i släden. Spannen bakom väntade dock på mig... Jag fick ner henne i säcken fort som tusan och drog vidare. visste att det var nära mål... såg även skyltar om "särna" och så km-angivelse! Nu var det nära. Jag ledde fortfarande, de andras hundar såg slitna ut och jag drog ifrån varje gång det var slätt eller utför! Jag hade chans på vinst!!! woohoo...

vågade dock inte hoppas än. allt kan hända när man kör långdistans. I-Tiger var ju lite stel, och N-Tiger gör ju ändå sin första LD-tävling.. Drog ifrån med upp till 400meter. Så vi låg i princip tillsammans, vi tre. Pallplats skulle det iaf bli, det visste jag. Men hur högt upp? Låg det tredje spannet bara och vilade och skulle dra om på upploppet? eller vad hade de för taktik..? Jag var varm som tusan och törstig. Fick släcka det med snö och uppknäppt jacka och periodvis inga vantar. Sprang och sparkade så mycket jag orkade. Drog ifrån meter för meter men när det var uppför så kom de närmare igen!!

två km kvar... Brant utför och jag hade redan strax innan lyckas dra ifrån ca 100meter. jagade på hundarna som tusan, de har svarat på varenda fartökningskommando jag gett!! vi flög fram...! Vågade inte vända mig om.. Uför hygget och över vägen, 1km kvar. Marchaller på isen... Väl nere på isen vänder jag mig om.. jag ser dem inte!!! JA!!! De är på hygget och jag har dragit ifrån -igen! Är det tillräckligt...? Åker över sjön och upp på land, de andra spannen är nu på isen, men nu är det klart! Jag kommer att VINNA!!! Jag har mkt starka hundar och vet att jag är svårslagen i en spurt... går uppför backen. Hjälper hundarna med släden i kurvan och springer sedan bakom släden. När Tia och Tiger är uppe på planmark är Patric nere i backen. Det är klart, vi vinner!! När Tia & N-Tiger krossar mållinjen kan jag kosta på mig ett JA!!!!!!!!!!!!!! Vi vann!! Jag kan inte fatta det... Som vi har kämpat, så bra som hundarna har jobbat och så bra som loppet har gått. Hade jag aldrig trott... Hoppats såklart, men var det realistiska drömmar? (ja uppenbarligen!!) Kastar ankaret i princip direkt efter att släden passerat målgång. Benen darrar... jag är i mål, nu släpper all spänning.

I tre mil har jag hållit förstaplatsen med två spann mellan 10-400 m bakom.. Vi har hållit undan, vi har klarat det! Jag och hundarna. En sådan härlig känsla! ÄNTLIGEN!!!

Tolga som snabbt konsterar att släden stannat tittar ut ur slädsäcken, kliver ur och tas direkt hand om av veterinär. Hon är lite öm och har fortfarande lite blod i urinen. Så hon får vätska iv. En snäll patient enligt veterinären! Jag klappar om alla hundar och tackar dem för sitt fantastiska jobb.

Spannen bakom mig parkerar också bredvid och först nu ser jag att "manfred" inte är manfred!! Jag har ju bara sett förarens pannlampa... Så det var hela tiden en kamp om guld & silver.. Tredje spannet är Pierre som kört fel och kommit in bakom oss i ledningen. Manfred hade vänt efter andra checkpoint och lämnat av två halta hundar så han var timmen efter oss!

Kör upp hundarna till bilen för välförtjänt vila och köttsnacks. Alla är vid gott humör och bara normaltrötta. Tasse är inte trött alls och länsar alla hundskålar på mat. (sin vana trogen) De får vila ett par timmar i bilen och på förmiddagen får de vatten och mera mat. Alla är lite törstiga men i gott skick. Inga hältor eller andra problem. Tolga som varit lite öm i två ben är pigg igen men sliten såklart. Tar ut iv-nålen ur benet och då är hon inte alls halt längre!

Tasse är pigg som tusan och står och skäller lite uppmuntrande och kollar av stakeoutplatsen.. ett heat till, matte??? den hunden kan bara inte bli trött... Inte en mm med slak lina!! Han är grym!!

Åker hem på kvällen efter att ha hjälpt till med att hämta hundar i Lofsdalen, lotsat brutna spann och pratat karta&kompass samt körkunskap med diverse folk. hinner också med att blogga och lägga upp bilder från dagen och reslutatlistor på PDs hemsida!

Manfred kommer i mål under natten och på morgonen kommer även Henrik Söborg i mål. Han blev mycket förvånad av att höra att han kommit fyra!! *grattis* vi är fyra spann som nått målet och ett spann kvar på spåret. Övriga har brutit...

 

Camilla D-J

8 mars 2012 12:26

Wow, vilken spännande läsning!! Stort grattis igen till en välförtjänt guldmedalj!!

 

Fia

8 mars 2012 12:33

Fantastiskt Malin!! Vilken glädje... Äntligen gick ni hela vägen... Bra jobbat!

http://www.serixone.blogg.se

 

Suz K

8 mars 2012 12:58

Jättespännande att läsa. Riktigt härligt att "vara med" ända från Skåne. Tack för att du delar med dig :)

 

Ylwa

9 mars 2012 09:00

Tack för spännande läsning! Än en gång stort grattis!

http://blog.snowstreams.se

 

Jennie & Maja & c/o

9 mars 2012 11:55

Oj Oj Oj vad spännande... Grattis än en gång! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  76 st Ylajärvis hundar så har det utfallit följande högsta resultat:   4 st färdiga Utställningschampions 4 st har CERT  17 st har CK   6 st har 1 pris 6 st har Excellent   3 st har 2 pris 6 st har VG 5 st har G   15 st ...

  Kenneln har tilldelats ett tredje BUP diplom. Det är såklart extra kul!  Så då blev jag ju såklart lite nyfiken på att kolla lite statistik på kennelns uppfödda valpar. (Det är dessutom idag 28 år sedan stamtiken Disa föddes!)    86 Ylajärv...

  Nu har nästan alla valpar flyttat!   Kvar är bara IG Ivalo & IG Minik som jag ska behålla på kenneln samt IG Iitsoh och IG Isa som flyttar till Järbo om några veckor.  IG Ittoq junior bor hos Nina i Värmland.  IG Ais bor hos Annika i Vagg...

        Ett par dagar innan jag trodde men det gör ju inget! Grynet är duktig och valparna är redan synnerligen välgödda... Har fötts 3+3 hittills. Den oerhört runda mörka valpen på bilden är en tikvalp...   Det är en grå (han)valp och re...

  Eftersom jag i år har båda mina bästa tikar borta för säsongen på grund av dräktighet, två unghundar i träning och dessutom hade lovat bort två hundar till PD300 så hade jag inte en tanke på att själv köra Polardistans i år. Inte tillräckligt med...