Det var ett tag sedan jag ögonlyste så när det återigen var dags fick ett helt gäng följa med! Hela sju stycken... Tre tack vare avelsförfrågningar och tre tikar för godkännande för framtida avel och så en extra i reserv ifall någon av de tre förstnämda skulle ha något fel! 

Igår kom äntligen snön. Det går inte att ta miste på hundarnas glädje på träningen när de får pulsa i snön och jobba i tilltagande snöfall. För att inte tala om snöbada när träningen är klar! De älskar verkligen att snöbada... Har ju kört på snö till och från i höst men det har inte varit mer än 1dm så det är ju inte så kul att "bada" i. Desto mera känsla i 3dm   Den här veckan har hundarna fått vila i väntan på snön så det var ett extra taggat gäng som fick jobba igår kväll. I morgon blir det premiär för säsongen med släde! Längtar!! 

Väglaget i morse var moddigt och torkarbladen på min bil är usla så det var lite drygt att köra. Blev ett par minuter sen till Falu djursjukhus men det gick bra ändå. Tog två timmar allt som allt att lysa alla sju. Anledningen till att det tog sådan tid var pga att Leo och I-Tiger även skulle goniksopi undersökas. Vilket är krav för avel i Tyskland. Jag har aldrig varit med på en sådan undersökning förut och det visade sig att veterinären bara hade en annan kennel som gjorde sådan undersökning! Då är det ändå en väldigt populär och duktig veteriär... Det var ett väldigt strul med att få rätt vaccum på instrumentet och att se alla blodkärl från alla håll. Men jag är djupt imponerad av grabbarna! Att de stod helt stilla under hela undersökningen! Det är ju en väldigt "nära" undersökning där hunden hålls fast och två personer står och stirrar in i ögat på några cm avstånd. Tiger låg faktsikt ner som en stolt spfnix under hela undersökningen! Goniskopi gör man för att kunna se blodkärlen och genomströmningen på dem i ögat. Finns det förträningingar så kan det gära att trycket i ögat blir fel och hunden får glaukom som sedan orsakar blindhet. 

De andra fem fick vanliga ögonundersökningar med två olika instrument. Såg bra ut på allihopa!! Alla hundarna skötte sig utmärkt och det var lätt att hålla i dem och få kontrollerna gjorda. Gick faktiskt över förväntan med allt. Tom Tasse som är ett energiknippe och svår att hålla i skötte sig! Det är ju ändå sjätte gången han ögonlyses så han har väl lärt sig... Ögonen såg precis lika ut som de gjorde för sex år sedan när han kollades första gången så även denna gången fick han diagnosen Retionpati, sannolikt ej ärftligt. 

Nordvikens Tigeröga  Öga UA

Nattfrostens TD Kraka Öga UA

Sally Öga UA

Ylajärvis BG Sandy Öga UA

Ylajärvis BG Leonhard Öga UA. Goniskopi UA

IGAIS tassar Amurtigern Taitaz Öga UA. Goniskopi UA

Ylajärvis Vargtass Öga: retinopati. Sannolikt ej ärtflig

Så nu är årets hälskokontroller gjorda! För två veckor sedan röntgades Leo & N-Tiger och de var båda HD / ED Utan anmärkning. Så nu har jag dragit mitt strå till stacken för att fortsätta hålla rasen stark och sund

Häromnatten var det friska vindar som blåste från sjön... Jag vaknade halv 6 av några ljud men då är det ju mörkt och det är ju inte så att man tittar åt "fel" håll så det tog en stund innan det upptäcktes hur nära en katastrof vi varit under natten! Ibland har man helt enkelt tur. Det var inte många centimeter om att göra att aspen träffat hundgården eller huset. Se nedan på bilderna hur nära det var... 

Mindre tur hade dock släpvagnen som aldrig brukar vara parkerad just här... Men tyvärr var den det och den blev ganska förstörd förstås 

Varje gren på den här gamla aspen är ju som ett normalstort träd i sig! 

Grenverket är lika högt som huset!

Hundarna tog allt med ro och tyckte nog att det var spännande med all uppståndelse! 

Men det var verkligen nära stängslet. Jag spikar eller fäster aldrig ett stängsel i träd. Det är tur det. För hade hörnet av hundgården varit spänt mot trädet så hade hela hundgården dragits med. Då hade katastrofen kunnat vara ett faktum

Inte mycket till rötter som höll aspen kvar! Ett under att den stått egentligen. Många, många ton tung

Arbetet med att såga isär trädet tog sin lilla tid! Tur man har hjälp och bra utrustning! Motorsåg, skogsmaskin och traktor med skopa underlättar

Vi fick iallafall mera sjöutsikt! Vinden under stormen kom från sjön och då har den ju hunnit få ordentligt med fart så inte konstigt att träden föll. 

Rejäla bumlingar....

Men bumlingar kan man ju ha roligt med!! Miljöberikning till hundarna   

Roald & Kraka testar nyheten... 

Tarzan  är en speciell ung dam... Även kallad prinsessan... Hon har ju vuxit upp här som ensamvalp så hon har tytt sig till mig och djuren på ett lite udda sätt. Hon och Långhåret (katten på bilden ovan) var länge polare och hängde ihop och hittade på bus. På Långhårets villkor såklart. Han gillar Tarzan på sitt lilla vis! Roligt att reta henne om inte annat. Tarzan retas tillbaka. Biter lite lätt i svansen, luggar i pälsen eller slår till med tassen. När Tarzan vuxit om Långhåret så var det inte lika roligt längre så då fick hon hitta nya vänner. Katterna har ju alltid utnyttjat kalvarna för gos och det lärde ju sig Tarzan snabbt. Att man kan få kli på ryggen och uppmärksamhet av dem... Att de även har mat och mjölk som man kan provsmaka gör det hela än roligare... 

Tror faktiskt att kärleken är ömsesidig!! 

Tarzan går ständigt med blöta öron! Kalvarna suger ju på dem. Hon tycker själv att det är högsta mode att ha en ridge på ryggen. Skapad av kalvslem... 

Kalvarna har ju även en massa mjukt och fint hö som Tarzan kan leka eller sova i... 

Här är Tarzan oftast när jag jobbar!   

Respekt för hungriga kalvar har hon inte. Vill hon sova på foderbordet så gör hon det! Nu bryr de sig inte utan äter runt om henne men ändå   

Mys i höet... Prinsessan på ärten! 

Ibland kan man ju prova att provsmaka på ko-mpisarna   

Eller rulla runt och leka med dem... 

Hon är som en lagårdskatt!!     

En något lugnare start av dagen än senast! Gick upp halv 6 för att hinna mjölka de nykalvade kvigorna och ta hand om den kalv som borde fötts under natten. Vilket den inte hade! Den föddes istället 5.50 En stor och fin tjurkalv. Modern ville inte ha den men det ville Tarzan... Hon "hjälpte till" med renslickandet. Jag tog upp råmjölk från frysen redan igår så det gick fort att värma upp den och mata honom. Tog sin lilla tid att ställa i ordning allt, mjölka tre kvigor för mer eller mindre första gången. Mata alla 13 spädkalvar! Skulle varit 14 men tyvärr så var hon som varit krasslig ett par dagar inte i livet längre    Första gången på sex år som jag förlorar en kalv!! Så det blev lite extrajobb kan man säga. 

Hade tänkt åka halv 7 (mamma mjölkade klart) men det var en optimistisk plan! Min bil är utlånad till Frasse som är på SM så jag slängde upp mina utställningsburar på flaket och in med hundarna i kupén på Frasses bil... Den är exakt likadan som min gamla bil så det finns ju vana av märket om man säger så. Rullade nordost mot Bollnäs. Det är ju bara 12 mil men det tog en hel evighet!! Kom fram fem i nio... Utställningen startar 9! Samma visa igen. Fram med kättingen och ut med hundarna så fort som möjligt så de hinner rasta av sig och bli lugna. Bar ner burarna och filtar att ha över buren så det blir lugnare miljö. Men större delen av dagen så var hundarna på stake outen! Bra träning!! Hade ju liksom ingen möjlighet att ha dem i bilen... 

Det var 8valpar och ett par vuxna innan I-Tiger skulle in i ringen. Så hann rasta av alla tre och miljöträna Leo runt ringen och allt "stök". Övade lite med kedjan och det gick väl sådär. Hade glömt läderkopplet så det var ju en miss!! 

I-Tiger skötte sig rätt så bra. Men jag hade önskat en större ring och fler varv! För det tar ju ett halvt varv att komma i ordning... Han tilldelades excellent och blev tvåa i gruppen. Leo skulle in direkt efter och han skötte sig fint. Men han är ju en stor kille, precis som Tiger och behöver gott om plats. Han fick bra kritik och tilldelades excellent och även han blev tvåa i klassen. 

Sist ut av mina var Kraka. Hon är normalt sett lättvisad men hon har ju tagit över "drottningrollen" hemma och tidigare var det Tolga som var ledare för flocken. Så när de möts i ringen så blir det spänt!! Tokarna! Det stör båda två tyvärr. De har aldrig någonsin bråkat hos mig men det är väl annorlunda nu när de inte bor ihop. Så Kraka var lite störd faktisk. Men det var mycket fina tikar på plats så att komma 4 i bruksklassen var helt okej! Excellent fick hon ju också    Hon strulade lite i framdelen under fram-bak springet och det brukar hon inte. Tolga blev andra bästa i bruks med CK. Dock oplacerad i BT. 

För två veckor sedan var det utställning i Arboga. Jag hade en väldigt stressig dag... Började skriva en blogg om allt som hände när jag satt på tåget på väg mot Arlanda förra veckan men så förlorade jag täckning och allt försvann, sedan har jag inte haft tid helt enkelt! Förra veckan snabbt inkallad för styrelseuppdrag i Danmark och denna vecka har det varit fullt sjå att hinna med allt i jordbruket innan vintern +jobba ikapp det jag inte hann med veckan innan. Men så är det, det som inte blir gjort blir ju liksom kvar... Framförallt på ett jordbruk. Har även en babyboom just nu. Så det där med att vara i god tid till utställningar har jag helt fått lägga åt sidan i höst!

Vi börjar med en snabbresumé av Arboga! Klockan ringde strax innan 3 på morgonen. Gick ut och väckte korna. Mjölkade och fodrade. Det flöt på fint och jag var i rätt så god tid när jag hade duschat, packat hundar och lämnade hemmet. Hade dock en konstig känsla och stannade faktiskt (!!) i Mora för att titta på däcken om jag hade luft. Såg OK ut så körde vidare söderut. Utanför Borlänge på motorvägen (där det är dubbel wireräcke) så gungade bilen till och så kände jag hur däcket mosades... Punktering! Total sådan!!! Det var i princip ingenting kvar av däcket. Bromsade in och tittade i backspegeln, ingen bil bakom. Däcket var platt men satt kvar på fälgen så tog det enda och säkraste beslutet att fortsätta köra. Hade en vändplan för vägtransportfordon längre fram och tog sikte på den. Att stå still på europaväg med dubbla wireräcken en lördag morgon är liksom inte ett alternativ med hundar i bilen!! 

Rinde bärgningsbil direkt. Bilen är tung som fan och domkraften som följer med är ju lite klen så det kändes säkrast och snabbast att få hjälp! Bärgningskillen sov djupt, han hade jobbat med en lastbil halva natten. Men han kom så snabbt han kunde och det var faktiskt enligt omständigheterna ganska kvickt. När man varit vaken i flera timmar så tänker man ju inte på att för alla andra så är det väldigt tidigt på morgonen... Tog 1,5h timme att komma iväg från vägkanten... Meddelade utställningen att jag skulle bli sen, väldigt sen! Valpbedömingen skulle jag missa, målet blev att hinna till bruksklassen där Helmer skulle ställas. Hade det inte varit för att jag skulle leverera valp till Jörgen Fors så hade jag nog gett upp och vänt. Däcket satt som f-n. Så det var helt rätt beslut att ringa på hjälp. Hade aldrig fått loss det med bilens domkraft. För vi fick hissa upp bilen. Fästa spännband runt fälgen och sedan dra loss det med hjälp av hans bil... Som sagt. Det satt hårt!! Reservdäcket var ingen enkel match det heller!! För jag drog av fästet till bulten som håller upp däcket under bilen. Så att få loss det var liksom inte möjligt! Men med hjälp av mycket våld, kraft och uppfinningsrikedom så gick det. Bilen upphissad maximalt. Jag hängandes i däcket, dragandes med all kraft och bärgarkillen sparkandes på däcket så att vi millimeter för millimeter kunde trycka ut det mellan balken och fästet. Som tur var så hade jag ju skruvat ut bultarna näsan helt innan den ena small av så det gick tillsist men det var helt utan millimetrar till godo. Jag fick däcket över mig (såklart) men en blå och svullen handled och hand gjorde ju liksom ingenting med tanke på alternativet! Som tur var så var ju bilen nyservad, hade hämtat den på Bilmetro dagen innan så hela kalaset gick på deras försäkring. 

Kom ner till utställningen till sist. Hann inte värma alls. Elin hade tagit mina startkort så jag satte bara upp kättingen, ut med hundarna. Lämnade valpen hos draghundcenter. (Tack för hjälpen!!) 

Hela dagen blev liksom fel och bedömningen därefter. Helmer vann klassen men utan CK eftersom han inte täckte så mycket mark, men han är ju väldigt liten så det kan nog se ut som att han har kort steg? Han var dessutom inte uppvärmd överhunvdtaget och strulade lite i kopplet. Tasse fäller päls i massor så även hans betyg stannade vid Excellent men utan CK. Kraka fick VG, varför minns jag inte men de enda tikarna som inte fick rött var de två vita  

Gick desto bättre för Helmers mamma Tolga som jag ju sålde i våras, hon tog hem sitt sjätte r-CERT!! Tarzans syster Tolovana blev bästa valp och modern Blitzen andra bästa tik med CERT! Grattis!! MT kullens halvsyskon tog hem BIR-BIM så ännu mera grattis där    

Mörka morgnar och mörka kvällar. Temperaturer kring nollan när jag går ut till lagårn och solen värmer under dagen för att under kvällningen kylna på igen. Så temperaturerna är äntligen hundträningsvänliga! Långkalsonger på... Starten av höstträningen bev sen i år pga den långa sommaren. Men nu är det höst! 

Hundarna går trots det riktigt bra. Jag har ju roat mig med kickbiken under augusti och testat lite nya kombinationer på hundarna. Kickbike är roligt men jag föredrar egenligen trehjuling. Lite enklare att hjälpa till på den ju! Nu har jag mest stått och tolkat och låtit hundarna göra allt jobb    

Har inte så många hundar heller längre så det är bara "1,5 spann" som behöver tränas. Senast att flytta var Oscar, han bor numera i Oslo. Om några veckor minskar antalet mera. Det känns... Att knappt ha två hinkar mat att fodra... Bara en sån sak! Men det ska bli skönt att bara ha ett spann i träning. Då kommer jag förhoppningsvis kunna träna dem mera, istället att för som tidigare ha tre spann i träning! Det tar tid kan jag lova! I vinter ska jag bara köra hund för att det är roligt! Blir en hel del tävlingar förstås. Gick ju bra förra året    Så får hoppas att de går lika fint i år och kanske tom ännu bättre. Leo & Sandy som precis fyllt två får ju tävla i år! Äntligen!! De båda har gått i led på varenda träningstur... Varsitt spann men ikväll för först gången tillsammans! Superdutiga. Jag som insåg i augusti när jag plockade i ordning linorna att jag sålt mina två bästa barmarksledarhundar och som exempelvis Duro gick i led 95% av träningarna! Skulle saknade efter honom bli svår?! Sonen Helmer är ju självklar som ledare och han & Sandy går fint ihop även om jag kan tycka att de inte behöver gå såååååååååå långt åt höger på vägen! Tasse finns ju också förstås. N-Tiger drar åt vänster så han fungerar inte på trafikerad väg tyvärr. Men så finns Leo... Vilken hund!! Vilken lovande ledarhund! Han är ju galet stark och vilket steg sen... Han & Tasse är ett fint par! Så jag har mina två största o starkaste hundar i led    

Så det finns hopp om framtiden! BG-kullen är verkligen något alldeles extra! 

Här en snart två år gammal bild 

Hur gick det då för de andra vovvarna jag hade med!?

Åkte upp till Idre fredag kväll. Ganska sent... Tar sin lilla tid att ställa i ordning och komma iväg! Jag har bara 18mil till Idre och hade följt vännernas statusuppdateringar på fejjan om att i princip alla startat tidigt för att komma på plats i tid! Fia hade redan anlänt och installerat sig i stugan. Ulric sov när vi stampade in. Rastade hundar och vattnade. Det är en varm höst! 

Tarzan gav mig blickar som inte var glada... Bortskämd ung dam det där!! Hon och Vilde fick åka tillsammans och de andra hade varsin box. 

Min förkylning var långt ifrån bra och jag hade stora problem med andningen. Problem som bara skulle bli värre och värre. Rösten var väl inte något vidare den heller! La oss vid midnatt för att sova ut och vara utvilade till lördagens utställning. glöm det... Snuva, hosta och så den förbannade andningen... Det gick inte att sova. Rummet var litet och syrefattigt så jag vaknade så fort jag somnat till av att jag inte fick luft. Halv 3 var jag ute och gick runt stugbyn. För att få syre helt enkelt. Lungkapaciteten var usel... Halv 5 lyckades jag tillsist att sova. Efter att ha ätit frukost! Kom på att jag kunde skjuta på dygnet åt andra hållet. Äta frukost och låtsas att det är morgon och sedan "förmiddagsvila". Det fungerade! Sov knappt två timmar, men det räckte. 

Lungor o näsa skulle fortsätta att krångla hela dagen men då det var så många hundar anmälda så blev det ju lite paus mellan kvalitet och konkurrens så då hann jag sitta ned och andas! Gick åt mycket vatten och cola också... Ett under att jag kunde springa så mycket som jag kunde!!

Innan vi kom iväg till utställningsplatsen så fick vi sällskap av en vilsen jämthund! Han var lugn och snäll. Mest intresserad av brudarna tror jag. Ringde numret som stod på halsbandet och husse såg på GPS att hunden var på Idre Fjäll... Han visste inte att det var hunduställning och hade släppt hunden inte långt från anläggningen! Bamse som hunden hette fick följa med upp till skidsadion där husse hämtade upp honom. Ingen jakt den helgen!! 

Körde de vuxna hundarna med kickbike medan Rickard rastade valparna. Det märks ju vilka som är ledarhundar... Körde runt skidskyttebanan! Fint! 

Utställningen började 8.30 med valpar så det var lite kort om tid att hinna med allt. Satte på Tarzan finkopplet och promenerade in i ringen. Damen skötte sig utmärkt!! Stod jättefint men lite väl mkt hopp o galopp. Domaren tyckte att hon var lite "chubby". Hon slutade fyra i klassen utan HP. Syrrorna som stod framför fick alla HP! Tolovana vann klassen. 

Nästa hund att visa var Vilde. Han skötte sig fint. Fick till rörelserna bättre nu och han står jättebra men den där svansen... Den är "stygg"... Domaren sa att det var den värsta svans hon någonsin set... hmm hmm.... jo... den är ju inte vacker för att sitta på en SH. Hon höll med om att allt annat var riktigt bra på honom och att det var synd på svansen. Han placerades såklart sist i klassen. 

Sedan var det avel och uppfödarklass med valparna. Tarzan blev snabbt bortplockad ur gruppen då de andra fyra var jämnare i storlek. Båda grupperna fick kanonkritik och Tasse vann avelsklassen med sina 4 första avkommor!! Domaren gillade verkligen både honom o valparna och hon nämde särskilt Tasse front och Blitzens bättre bakdel o länd och att valparna ärvt det absolut bästa av båda föräldrarna! Hon hade gärna tagit med en av dem hem    

Näst ut var Tiger i bruksklass. Han skötte sig riktigt bra. Fick som tur var gott om plats att röra oss och jag kunde springa fort och använda hela ringen till oss. Han var dock lite strulig i ut-in springet så jag fick göra om den. Till min stora förvåning så fick Tiger ett "good" pga att han var halt i vänster bakben!! Inget jag märkt... men men... Så är det ibland. Underlaget var absolut inte bra med vass sprängsten så det kan ha påverkat honom. Det var många hundar som ömmade och inte flöt på så bra i steget som de gjort om underlaget varit sunt. 

Bruksklass tik och championklass hane krockade även i år... Kråkan var varm och oengagerad. Kände redan när jag hämtade henne vid bilen att hon inte var som vanligt. Fick kämpa lite med henne! Jag är van att hon alltid flyter fram och inte behöver någon speciell handling för att sköta sig. Men inte nu... Hon fick "very good" vilket jag nog ska vara nöjd med för det var mycket hårda domare och ytterst få hundar som fick excellent. Tack vare Krakas VG så hann jag med championklassen med Tasse själv! 

I championklassen så var det tre hanar. Alla med lång meritlista... Både i ringen & i draget! Frekkis av Vargevass. Vänervind Koryak och så Ylajärvis Vargtass... 

Domaren gick igenom hundarna noggrannt! Sedan blev det lite väntan med hon funderade... Kände ju att Tasse skött sig bra. Framförallt så stod han riktigt stabilt och bra! Behövde inte jobba alls med honom. Tänk vilken skillnad mot för ett par år sedan... Jag som bestämt att jag aldrig skulle visa honom mer efter Ånnaboda för tre år sedan!! Men domaren då bad mig tänka om och öva för jag gjorde allt fel sa han... haha... Efter det och lite snabbträning med tecken, så tog han tre raka CERT och så nu... Ja hur skulle det gå? Han var ju superduktig med valparna tidigare på dagen...

Till sist så tittar domaren upp och pekar på Tass. You first!!! wihooo! Duktiga Tasse! Han och Frekkis fick CK och nu väntade finalerna. Jag hade strötittat på bedömningarna så hade ett hyffsat hum om vilka hundar som skulle in i finalen för att göra upp om det! Väl i finalringen så började fundera på vad jag o Tass gjorde där... För det kändes som om det bara var slanka, tunna och smalbenta hanar i ringen... Tass måste sett enorm ut i det sällskapet även om han är inom standard i storlek. Men massan! Han är ju ganska maffig med sin härligt mörka färg och dessutom med ganska mycket päls. 

Alla fick springa två varv tillsammans och sedan så plockad domaren ut juniorvinnaren. Den kolsvarta Snowstreams "Ola", den svartvita brukshanen Working Husky Xsam och så faktiskt Tasse! Det var en liten funderarpaus däremellan så jag blev lite överraskad över att få ställa mig längst i mitten. Domaren tackade av några hundar och så var vi 5 eller 6 stycken som fick springa ett varv till. Efter det varvet pekade hon på Tasse och sa "you first!!" Jag blev lika förvånad nu! Först!! Wow! Det kan gå hela vägen!! Med Tasse!! Min egenuppfödda Vargtass!! Min fantastiska ledarhund Tass som bara var anmäld tack vara avelsklassen med kennel Svartedalens husky. 

Vi blev kvar på den positionen jag & Tasse! Bästa hane på rasspecialen!! Det toppar alla andra utställningar, tom Sallys BIM förra året. BIR-BIM Finalen blev lite lustig... Först BIR-bruks men sedan tvärtom när det var samma två hundar i BISfinalen.. Allt kan hända. Tasse var nu mer o mer halt av pga sprängstenen så han var inte så pigg på att springa så fort det var grus. Asfalten gick bättre. Men BIM mot snygga Snowstreams "Maggan" som blev BIS även förra helgen känns ju helt okej!! 

Sally som jag efteranmälde till championklassen skötte sig också fint. Hon är lite svårvisad eftersom hon har sådan förarkontakt. Men det gick bra ändå. Maggan blev såklart placerad före men jag var mycket nöjd med att få så fin kritik och CK! Trodde inte alls på Sally i tikfinalen men hon överbevisade mig!! Hon sprang inte så bra som hon kan men det gick ju bra ändå... För varje varv så tackades fler och fler tikar av... Men Sally var kvar... Till sist med bara fyra tikar kvar och Sally på en fjärde plats! Sally blev alltså BT4 !! Så det blev en lyckad helg trots alla motgångar med sömnbrist och andninsproblem

Tack för alla gratulationer och tack för hjälpen på utställningsplatsen. Framförallt ett tack till Rickards som stod ut en hel helg med hundfolk... Även om han slapp slutet av utställningen då han istället löptränade ända upp på Städjan! 

Känns som om det var ett tag sedan som jag bloggade. Skördetider, hämtning & flyttning av djur, leta försvunna djur, hitta kadaver och en massa annat som påverkat tiden och lusten till att uttrycka sig på nätet. Har tillbringat ett mycket stort antal timmar i skogen och i bilen körandes runt, runt efter grusvägar. Kollade mätaren på bilen och min medelhastighet senaste 100km var 23km/h. Då förstår Ni kanske en liten del av det om drabbat oss. Bilen passerade innan "incidenterna" 7000 mil. Den passerade snabbt 7100 och nu efter en roadtrip ner till Tånga Hed ännu mera mil!!! Min nya fina bil... 

Jag och Fia samåkte. Hon kom från Jämtland redan på tordag kväll. Jag var inte hemma men Fia sköter sig själv och hittar i huset    Jag hade redan på morgonen packat bilen med mitt och efter mjölkningen på fredag morgon så börjde projektet med att få in barnstolen i bilen!! Inte helt lätt kan jag lova. Min bil är stor, väldigt stor och rymlig. Men det faller liksom när det ska in en barnstol och den ska monteras på säkert sätt! 6sistig bil och barnstol är inte en helt bra kombo. Tillsist så löste Fia det hela och vi kunde lasta Ulric, snart 1 år gammal, alla hundar och oss själva och åka söderut! 

Första stopp blev Borlänge där jag skulle plocka upp en kickbike som skulle levereras ner till utställningen. Passade på att köra förbi McDonalds drive in också. Fia konstaterade snabbt att det där var något som jag inte kunde... Jag visste inte vad vi (läs jag) skulle köpa, hur man beställde eller hur f-n man ska kunna höra något! Jag äter aldrig på mcD och i synnerhet inte på drive in så det var en ny erfarenhet. Milk Shaken var god och "wrappen" gick väl ner den med. 

Åkte vidare mot Västerås och Ulriks mormor där han skulle spendera helgen. Åt grillat (gottgotteligottgott) som Fias bror ordnat. Kom iväg efter ett par timmar och motorväg ner mot Skara och Micke som har två hundar från Fia. Där blev det kvällsfika och sova ett par timmar. Körde hundarna med kickbike på morgonen innan vi åkte. Härliga träningsvägar!! Tack Micke för lånet av kickbike    

Lördag 

Tånga hed är en MYCKET bra utställningsplats. Bra med plats för bilar och hundar. Fin översikt över ringen och helt enkelt trevligt! 

Jag hade med tre hundar. Ylajärvis MT Winter "Vilde" i valpklass, IGAIS tassar Amurtigern Taitaz i bruksklass hane & så Nattfrostens TD Kraka i bruksklass tik. Domare var Boo Lundström.

Vilde har bara gått i koppel enstaka gånger och aldrig med kedja så det skulle bli intressant.. Han skötte sig utmärkt utanför ringen men väl i ringen så blev det lite mera valpbus och jag kunde inte springa så fort som jag hade behövt för att få ut hans rörelser tillräckligt. Han är även förärad med en inte helt bildskön svans som såklart stör helhetsintrycket!! Men bra byggd är han absolut!! Han fick idag nöja sig med andraplacering och inget HP

  (bild lånad från Ylvas blogg)

Näst på tur var I-Tiger. Stora snabba Tigern som är beroende av en stor ring så att matte får plats... Ringen i Tånga var mycket bra! Stor och gott om plats att röra sig på! Så det var bara att kuta på. Tiger flyter fram, han är numer lättvisad men väldigt stark så man får hänga i... Han började tyvärr fälla päls i mängder förra veckan och det fortsatte han med. Jag kammade och kammade... Men det yrde päls och tussar kring honom! 

IGAIS Tassar Amurtigern Taitaz för dagen "pälslös". Foto: Marita Åhl

Tack vare hans fina rörelser så vann Tiger klassen och fick även CK. Härligt!! Sist jag visade för samma domare så fick tigen r-CERT. Kunde det bli bättre den här gången... En snabbkoll i katalogen visade att det bara var Tiger och en veteran som kunde ta den eftertraktade blågula. I bästa hane så blev han inte placerad pga pälsstatusen men när bedömningen var klar och de fyra placerade så påminde jag ringsekreteraren att jag och Agneta med Vänervind Trossen skulle in igen för CERT och r-CERT. Så helt i skymundan så fick Tiger sin allra första blågula! Dessutom ett SPHK-cert! wohooo... Det hade jag inte vågat hoppats på. Kändes dock väldigt konstigt att inte vara placerad och ändå få cert... 

Värmde upp Kråkan och tittade återigen i katalogen. Det skulle bli tufft! Vilken kvalité i klassen! Bara fyra tikar, men vilka tikar sedan... Alla med flera topplaceringar och tidigare CERT. Kråkan fick sitt första CERT av Boo så jag hade ju ett litet hopp men när vi stod utanför med våra hundar så... Ja det var FINA tikar!! Vem som helst hade kunnat vinna och det hade kännts lika bra... Blir man slagen av en snygg hund så gör det ju liksom inget. Kraka är mycket lätt att visa. Hon flyter fram och sköter sig alltid. Så också nu. Kritiken blev utmärkt och såklart excellent. Alla fyra tikarna tilldelades som väntat excellent och i konkurrnes fick jag springa ett varv som etta. Sedan plockades Maggan upp och Kråkan och hon fick springa ett varv tillsammans och sedan bestämde sig domaren. Snowstreams "Maggan" etta och Kraka tvåa. Shejrix "Tione" trea och Fenrisulven Gnå "Nessa" fyra. De tre första fick CK. Det som petade ner Kraka ett hack var att hon kunde haft en något grövre benstomme. Maggan är verkligen vacker, välgående och välvisad så jag hade redan anat placeringen! Maggan som för övrigt är halvsyster till min Vilde hade nu stor chans på CERT och championat! 

I bästa tik var vi bara fyra stycken och placeringarna blev som innan. Veteranen blev fyra. Så rasen fick en ny utställningschampion! Grattis Ylva!!    

Nu var jag verkligen hungrig... Så missade samojederna och Malamuterna helt! Grönländarna hann jag däremot se och då var det två favoriter som jag sett förr. Lena Tanos Örni & Diini. Båda var väldigt välvisade och visade verkligen upp vilket steg som grönisarna kan ha! Fart och styrka i kombination. Båda fick CERT och båda blev nya champions! Faktum är att det blev hela fem ny champions på utställningen. Så det var verkligen hög kvalité    

Efter finalerna var det dags för debut för mig på "fel" sida ringen...    Jag skulle var domare i "barn med hund". Oj vilka duktiga barn... Fia hade gett mig några tips om vad jag skulle fråga och titta på så det använde jag mig av! Tack Fia!! Jag frågade varje barn vad hunden hette, hur gammal den var och hur gammalt barnet själv var. Alla visade sina hundar felfritt och naturligt så det var svårt att plocka ut en vinnare men jag valde till sist en liten kille som jag fastnade för direkt. Han hade ögonkontakt både med mig och sin hund. Framförallt så tittade han upp och siktade på mig när det var dags för visning av hundens steg framirån/bakifrån. Extra kul var det att jag tror att familjen åkt till Tånga Hed enkom för att delta i barn med hund! 

Det var intressant att stå i ringen och se utställare och hundar från det hållet!! Det är inte lätt alltså... Jag förstår hur svårt det är att var domare och hur FÅ SEKUNDER man har att se varje hund. Så det är verkligen upp till oss visare att visa den allra bästa sidan de sekunder som ens hund är i blickfånget... 

Efter utställningen så var det färd nordost igen! Västerås för att hämta Ulrik och vi sov över där. Planen var att åka tidigt på morgonen så fort han vaknat. (normalt sett vid 5) Men som alla barn så tänkte han helt annorlunda! Så han som lite längre... Vi (läs Fia) hade redan kvällen innan monterat barnstol och bilen var färdigpackad för att kunna åka direkt. Färden hemåt gick fint och efter en stund fick jag mess om att min näst äldsta ko hade stora problem med kalvningen! Hon hade gått över en vecka och det är ju alltid en extra risk med gamla kor så det blev en snabb färd hemåt. Undrar om man kan hävda "brottom till förlossning" som orsak till eventuell fortkörning?    

Så fort vi parkerade hemma fick jag gå in i lagårn och hjälpa henne. Hon låg på sidan utmattad i förlamning (Pares) och begynnande uttorkning. Kalven var stor kände jag och den låg dessutom fel!! Inte konstigt att hon hade ont och svårt att få ut kalven. Värkarna var svaga vilket var tur för det är mycket svårare att vända en kalv om kon trycker på åt andra hållet... Drog Run-Lock lina runt frambenen när jag väl kontaterat att det var framben! Kalven hade lååååånga ben och låg långt in så det gäller att nå nästa led för att se vilken riktning leden går och vilket ben man har. Hittar man sedan svans eller huvud så vet man ju... Tillsist kände jag en underkäke och då visste jag! Lättklövarna uppåt och så också tänderna... (Nöt har inte tänder fram i överkäken) Kalven låg helt upponer men åt rätt håll. Svårt, men inte omöjligt. Som tur var låg den så långt in så att bäckenet inte störde och det fanns plats att vända kalven. Run-Lock linan är skonsam och med "lite" hjälp av mig så kom kalven runt på rätt köl igen. Man vrider alltså benen i kors och på så sätt kan man vrida runt kalven åt rätt håll om den hjälper till lite. (och modern inte hjälper till!) Väl åt rätt håll så är det lättare. Fick hjälp med att dra så jag vred och drog ut huvudet medan de två turisterna  drog i varsit framben. Kalven var underbart nog en kviga trots den stora storleken! Hon föddes med segerhuva så det blir nog en finfin och lyckosam kalv. Hon hade inget fostervatten överhuvudtaget i lungorna så det var bara att lossa hinnorna och torka rent nosen. 

Kon var så medtagen att hon inte kunde ta hand om kalven men det finns ju substitut och jag har alltid råmjölk nerfryst som används vid sådana här tillfällen. Ringde veterinär och efter ett tag så kom hon, (hon var på en annan Pares!! söndag morgon var tydligen en kalvningsdag...) så kossan fick dropp, kalk och smärtstillande. Hon hade inte så stor kalkbrist som tur var så helt "enkelt" en riktigt tuff kalvning! Det var kossans sjunde kalv så det fanns ju viss erfarenhet... Kor som blivit så gamla har en verklig styrka och bara hon fått kalk så var det stora protester mot nålen till droppet! Livskraft! 

Så det blev ett snabbt kast tillbaka till verkligheten!! Tack Fia för trevligt sällskap och tack alla andra härliga hundmänniskor som verkligen får en att ladda upp batterierna igen!!