snart är det dags! På tisdag startar årets Polardistans. Det är ett riktigt "hett" startfält med flera tidigare vinnare på startlinjen både på korta och långa distansen. Jag är anmäld på korta. Har som sagt inte kunnat träna alls så mycket i år som jag tänkt. En varm och tråkig höst följdes av en skadad hand/tumme precis när turistsäsongen började. Har fortfarande inte läkt ihop men jag har vant mig. Det gör dock betydligt ondare när leden blir kall så får se vilket väder jag vill ha... Fast är det riktigt kallt så klär man ju sig bättre och varmare, så kanske det är bra om det är kallt ändå!? "mellanväder" är svårast att klä sig för. Endera blir man för varm och svettig eller så får man röra sig mer för att hålla sig varm!

Har kört turister som vanligt hela vintern men inte hunnit med lika många träningspass emellan som jag brukar. Det tar tid att driva sitt eget företag och inte ha någon säker backup eller anställda! Korna måste ju mjölkas på sina normala tider varje dag, året om...   Det är inte helt enkelt träna för långdistans mellan mjölkningarna..

Hundarna har iallafall hållit sig friska och glada så bara matte lär sig göra ännu mera med vänster hand så kommer det bli riktigt bra! Jag är tvåhänt och klarar det mesta med "fel" hand. Men sy kunde jag inte göra... Har donat lite med utrustningen och det fick bli med maskin istället för, för hand! Bilder kommer   

Jag har lagt upp en blogg åt tävlingen. www.polardistans.bloggplatsen.se Där finns det en hel del utrustningstips och bilder som Ni kan kika in på.

Vilka hundar som skall med har jag i stort sett bestämt mig för. Har ingen självklar "åtta" men en viss tanke har jag ändå. Vädret ser ut att kunna bli bra och snabba spår. Största "problemet" för mig blir att bestämma mig för vem som ska gå i led... Det blir nästan bara ledarhundar i spannet men vem är bäst...??!! *lyxproblem*

Igår kväll ändrade jag dock laguppställningen... Insåg att Sally INTE är 2år än! Polardistans har ju en tvåårsregel som jag ju såklart vet om! Men Sally är inköpt som vuxen och hon och N-Tiger är ju ett sådant självklart par att jag helt enkelt förträngt att hon inte fyllt än.. Så då blir det en annan tik som får följa med. Sally hade jag nog iof nästan bestämt mig för att peta ändå, eftersom hon kommer höglöpa lagom till starten och det är ju lite drygt även om hanarna är vana vid godlutande brudar.   

laguppställningen just nu: I kvalitetsordning även om de är väldigt jämna sinsemellan...   

Grynet, Tasse, Blixt, Duro, Tia, Tolga, N-Tiger och I-Tiger.

Första reserver blir Kråkan och Perdita.

Ett hyffsat ungt gäng således. Y-SM Grynet & Y-SM Duro fyller fyra i sommar. Y-AA Tia & Blixt fyller fem. Tolga & N-Tiger fyller tre och I-Tiger har nu i veckan fyllt två! Kanske blir han tävlingens yngsta hund? Född 28feb som han är. Tasse fyller sju i augusti och är synnerligen välmeriterad. Har tappat räkningen på antalet fullföljda LD-lopp den hunden gjort... Men det lär vara tvåsiffrigt!

Startfältet i år är riktigt starkt! Men mitt mål är fortfarande att vinna även om det såklart kommer bli skitsvårt med tanke på mina lite sämre förutsättningar. Det är några år sedan jag vann Polardistans och det var med ett teoretiskt sett "sämre" spann äm vad jag har idag. Mettemarit & Edwin var med då, idag är det deras barn & barnbarn som får visa vägen...

Från att gå från fullt tävlingsfokus till att bara kämpa för två av sina hundars överlevnad kan det fort. sekundfort. Att reda ut oredan gick också sekundfort även om det inte kändes så... Denna helg gav mig många lärdomar och nya erfarenheter för mitt mycket unga spann. Jag hade fullt fokus på tävling och hade som plan att starta ut "snabbt som fan" och försöka se hur länge det höll! Hade alla hundar i tävlingsålder med mig. Alltså Sally på 1,5 till "evigt unge" Tasse 7år i spannet. Tolv hundar. Fyra debutanter. Mycket taggade hundar. Körde iof turister i fem timmar på fredagen, mina vana trogen så kommer jag aldrig med utvilade hundar till tävling   

Denna blogg blir lång... Men det var mycket som hände...

Hade dessutom sprintsläden.. Den pyttelilla rangliga saken! Släden som inte är gjord för att använda ankare till... Jag har kört med den i 40km/h med topptränade greysters så jag kan ju med den i mkt höga farter. Nu har jag även kört den utan skidor! Har nog aldrig haft så mkt udda problem på en tävling förut, inte ens på träning trots att det kan gå vilt till ibland då med. Släden är mkt skön att köra och borde inte vara några problem att köra i öppenklass med den. Förutsatt att det inte behövs ankras. på en modern sprintsläde så är ankare mer som en dekoration skulle jag tro, för de är inte utformade till att kunna användas i skarpt läge. mer om det längre ner

Startuppställningen dag1:

Duro / Tolga (i 300meter, sedan Duro i singelled)

Tia

Grynet / I-Tiger

Tass / Perra

N-Tiger / Sally

Blixten

Nando / Kråkan

Jag valde att ha Tia ensam i point för att kunna ha möjligheten attt lätt kunna byta om hundarna ifall det skulle behövas. Hade dock inte räknat med det som hände efter 300 meter. ALLA spann körde fel! Jag såg direkt att det var något som inte stämde när jag tittade upp efter att ha satt fast ankaret. Det går förbannat fort med 12 hundar och när alla hundspår viker av åt höger så gjorde såklart mina det också. Jag letade efter spåret men såg det inte. Det var spår precis överallt. Såg något blått inne i skogen och jag visste ju att det förmodligen var fel håll jag var på väg åt.. Bromsade och försökte se vart jag skulle och för att utröna bästa sätt att reda ut problemet!! Såg sedan "varning för väg" skylten och då var jag bombsäker. Jag ÄR på fel bana. Hur fan vänder man ett över 25 m långt spann med tolv mkt taggade hundar och nästan obefintligt ankarfäste... Mina hundar är inte vana vid att vända 180grader! Har bara gjort det en gång i år och då var vi två på släden.

Finns inga alternativ. Jag får ner båda ankarna och springe fram och tar tag i necklinan och tokspringer tillbaka och lyckas vända alla på "femöring" helt utan trassel. otroligt... Ankarna lossnar och jag kastar mig på släden igen, men vart f-n ska vi...? ser att Sigmund som startat bakom mig kommer åt mitt håll, vi kommer mötas head-on. Detta är mina LD-tävlade hundar vana vid men de fyra nya? Jag ropar åt Sigmund att vi är på fel spår och att jag inte vet vart spåret går men att vi iaf definitivt är fel! vi möts och han kör runt mig och vänder på samma ställe som mig, före vägen. Nu är vi två spann på väg tillbaka mot starten. Där fler spann kommer i full fart... Nästa spann kör också fel! Men ser oss och får stopp på sina hundar och in dem på rätt bana. Nu minns dock Tolga hur spåret gick förra året! Hon tar självklart den leden och vi kör upp mot skogen, spåret går ju nästan mot den blå skylten så jag hoppas lite på att de ska se någon av de andra spannen och vilja gå ut över lössnön och in på rätt spår -men Tolga är ju såklart stupsäker på att hon är rätt! Hon känner ju igen sig...

Jag ankrar och skriker till Sigmund att vi måste vända igen. Han lyckas vända medan jag trasslar ut mina hundar. Släpper lös N-tiger och Sallys draglinor. Tolga vägrar vända eller byta spår så jag sätter bak henne till Tia och har nu Duro i singelled. Han börjar bli van vid att få sköta grovgörat när det "skiter sig"...    Vänder hela spannet igen på det smala spåret, men nu händer det som INTE får hända. De bakersta paren hoppar över släden och på något vis så kommer centrumlinan runt ankarlinan. Två hundar sitter fast, Tiger hänger uppockner över släden och Sally håller på att strypas på andra sidan. Blixten är hyffsat fri men står åt fel håll. Nando och Kråkan står till vänster om släden. Jag slänger över Tiger, lossar Sallys necklina trasslar ur den och inser samtidigt att jag aldrig kommer kunna trassla ur ankarlinan från centrumlinan utan att skada hundarna. För lossar jag ankaret och hundarna kastas fram igen kommer ankaret följa med och det är inget alternativ! Jag gör det enda rätta. Jag tar kniven som ALLTID finns på slädens högra sida och skär av ankarlinan. Hundarna far iväg och linan rätas upp. Jag tar kniven i munnen och får upp ankaret innan släden flyger iväg. Allt detta sista tar sekunder men känns som en evighet. Jag reagerar instinktivt, jag har varit med förr om man säger så. Jag har hamnat i katastrositautioner förut. Med flera tusen mils hundkörning på allehanda sorters underlag och spår skaffar man sig erfarenheter man aldrig visste att man hade eller kom att behöva.

Nu är spannet på väg i hög fart rakt tillbaka mot starten. Jag ser ett grönlandshundspann som stannar, ett huskyspan står på skoterleden och försöker se vart spåret går. Jag ropar åt honom att han är på rätt spår!!! Min plan nu blir att köra mot honom och ta mig förbi och upp på rätt bana igen. Det har gått många många minuter, för det kommer fler B.spann Mina hundar tycker dock att grönisarna är mkt intressantare än huskyna och drar vänster först! Men sen tillbaka på skoterleden men vill inte ta höger in mot spåret och det uppankrade huskyspannet... Nu kommer en fotograf springades och upp mot huskyspannet så mina hundar kommer runt på höger sida om dem och då kan jag släppa på så att hela mitt spann sträcker ut sig och vi är äntligen på rätt spår!!! En del hundar är lite trasslade men det löser de själva snabbt. Tiger och Sally är dock fortfarande lösa i draglinan. Linan stör såklart Blixt som går bakom men han klarar sig från trassel. Det är väldigt lite snö, kurvigt och stubbar och stenar överallt så det finns inga bra ställen att ankra för att fästa Tiger & Sally igen. Jag har dessutom bara ett ankare... Stora ankaret håller jag ff i handen! Lilla ankaret kan inte hålla spannet i så här lös snö.

Jag har dock en enorm tur nu. Jag har nämligen på mig Annika Gustavssons fantastiskt bra midjebälte. Med säkerhetslina! Linan som räddade mig på storsjöns is för snart ett år sedan. Linan är såklart under släden för den lossade jag ju redan i första vändningen. Jag stannar där det är hyffsat hårt, kastar mig fram och drar upp säkerhetslinan. Det är en Run-Lock lina så det är lätt att göra om den till ankarlina till stora ankaret om än att linnan råkar bli lite lång! Så jag får hålla i den hela tiden för att inte köra över den. Den är ju som sagt på fel sida skidan..

Hundarna verkar otroligt nog inte påverkade av allt tumult. framförallt inte Blixt, N-Tiger och Sally som ju haft en riktigt otäck upplevelse. Vill inte tänka på vad som hänt om jag inte haft kniv med mig. Duro är först lite osäker över att vara ensam längst fram. Han har inte gått i singelled sedan Amundsen ifjol, då gick han å andra sidan femton mil själv... Jag ankrar med båda ankarna och får i Sally & N-Tiger i selet igen. Nu blir det full fart på hundarna. Jag jagar ikapp ett malamutspann och omkörningen går sådär. Ledarhunden är morrig och Duro tvekar lite men det är wheelhunden Nando som får sig ett nafs i baken av hunden. Inget som påverkar honom dock. Kör ett par kilometer till. Förbannar mig själv för att inte ha sett att det blev fel... Är hopplöst efter!

Strulet efter start har kostat minst femton minuter, för att inte tala om hur många minuter jag tappade på att tappa rytmen i spannet. Men viktigast av allt är att det gick bra. Tävlingsmomentet får stå tillbaka och nu handlar det bara om att ge unghundarna en bra upplevelse. Jag upptäcker dock ganska snart att slädens ena med känns lite konstig!! Skidan har lossnat!!! Ankaret måste ha slitit loss eller av skruven som ska hålla skidorna! (som sagt, sprintslädar är inte gjorda för att kunna användas med ankare!!) Men vad fa---en. Kan veckan bli sämre...? Har hänt mkt "skit" den här veckan och jag åkte på magsjuka i torsdags så energin är inte riktigt på topp om man säger så. Står så mycket som möjligt på höger skida... det går rätt bra, ovallade släden glider rätt fint trots allt. Spåret är mjukt och tungkört. Efter ytterligare ett par km ser jag ett spann! Kan det stämma!! är jag redan ikapp de andra som inte haft lika mycket kaos efter start!? Kör om fransmannen hur lätt som helst, hans hundar ser verkligen trötta ut och vi kör ifrån. Kör om några Bspann som kör tremilen, alla omkörningar går bra men Duro tvekar en del och det blir slak centrumlina. Tikarna bakom går dock hur bra som helst! Har inte sett Tia så taggad på läääänge. Jag som tänkt lämna henne hemma... Grynet överraskar också med att vara spannets i särklass bästa hund! Inte en cm med slak lina. Hon som missade hela höstträningen pga valpkullen.

Färden går vidare. Trevligt spår men väldigt löst och ojämnt. På sina ställen väldigt lite snö. Hundarna vet inte riktigt vilken fart de ska lägga sig pga underlaget och det blir lite ojämnt i fart. Har ingen GPS så vet inte hur långt det är men ser ju på klockan att vi borde varit i mål för länge sedan. Har nog aldrig haft så dålig tid... Men tid och resultat är inte det viktiga idag. ca en mil före mål inser jag att släden går förbannat konstigt... Den är "låg". Nu har andra skidan också lossnat! den satt med två M6 bultar. Men som sagt, ankarlinan har nog haft av den också, bara att det tog längre tid för den att lossna. På ena sidan sitter den kvar, MKT krokig! Så jag står och väger på båda skidorna och håller upp släden för att inte den ska slå "nosen" i backen... jaja, allt går! Det kan ju liksom inte bli värre...

Det viktigaste för dagen är att Sally & N-Tiger mår bra. Att de samt I-Tiger och Kråkan fått en bra tävlingsdebut. Att de andra hundarna i spannet har fått bra träning. Att spannet fungerar så bra ihop som det gör. När jag kommer till mål kör jag rakt igenom målfållan. Det står en massa folk i vägen (!!!!) målfållan SKA vara TOM!!! Jag skriker ganska argt att de ska fan flytta på sig... Jag kör således rakt igenom folkmassan och de parkerade spannen. Skriker att ska de kolla chip får de f-n göra det vid min bil... Jag vill få tillbaka hundarna till tryggheten så fort det går. Jag var inte så arg egentligen... Kör hela vägen genom folksamlingar, hundar och bilar tillbaka till bilen. Hundarna är trötta men alla äter sitt kött. Jag klappar om dem och skänker en varm tanke till min kniv. Utan den hade denna dag blivit den värsta i mitt hundkörarliv.

Dag 2. Inte lika "spännande"...

Bestämde mig någongång mitt i natten att byta laguppställning helt. Tia som gått så otroligt bra på lördagen ska få chansen att visa att hon är så bra som jag egentligen vet att hon är! Det är bara att vi har så olika personligheter att det inte riktigt "klaffar". Duro ska få vila från ledaruppdraget och istället ska jag prova I-Tiger i led. (för nytillkomna läsare, jag har TVÅ hundar som heter tiger, båda inköpta...)

I-Tiger / Tia

Tolga / Duro

Grynet / Tasse

N-Tiger / Sally

Blixten

Nando / Kraka

har lämnat Perra hemma, hon är mycket tyngre än de andra och hade det tufft igår med genomtramp. Det går riktigt bra med Tia i led! Hon är snabbare än Tiger och drar honom med sig. Hon tar verkligen ansvar. Efter någon mil ser vi spannet som startat före oss men kommer aldrig helt ikapp. Väl i mål ser jag att det spannet var hela 18min snabbare än mig!! Konstigt, för mina hundar hade en jämn fart precis hela loppet. Efter varvningen kommer vi ikapp ett B-spann och då får Tiger göra sin livs första omkörning som ledarhund! Går ganska bra, han sackar lite men bara vi är om så drar han på i bra fart. Han är dock lite okoncentrerad och "pissig" så jag beslutar mig för att byta och sätta fram Duro istället. Blir jämnare fart då och pointhundarna störs inte så mycket.

Idag har jag startat med "reservsläden" istället. +20kg LD-släde!! Helt ovallad, urgamla träningsbelag som dessutom inte ens sitter fast... hehe. Jaja, den här dagen går inte ut på att tävla. Jag ska bara ge hundarna en bra träningsrunda! Har med mig korv till hundarna och yougurt till mig själv. Hundarna får själva bestämma fart och jag passar på att prova släden lite, har bara kört den en gång innan! Ska ha den på Polardistans om tre veckor så är ju bra att köra igenom den ordentligt... Tar det lungt som sagt men kommer ändå ikapp samma B.slädspann som igår på exakt samma ställe! I varvningen... jag ska rakt fram och det spannet ska vänster. Vi reder ut trasslet med granar och hundar huller om buller och kommer iväg åt varsitt håll!

Provar sitsen på släden. Fungerar bra... Överhuvudtaget så är det en mycket bra släde! Kanske inte att tävla med på snabb-race, men ändå! Skunk heter modellen. Kommer i mål åp en betydligt bättre tid än igår vilket inte är så konstigt med tanke på strulet!! Alla spann har kört lite snabbare och de två första spannen i klassen är mycket snabbare än oss andra som är mer jämna!

Så en helg vars resultat jag haft stora planer om förvandlades till något helt annat. Men så är det. Jag är trots allt faktiskt nöjd med hundarna. Alla unghundar gick bra och klarade alla svårigheter utan problem.

men vänner, kom igåg! Ha ALLTID med Er KNIV!!!

låga temperaturer över hela landet! Här har vi väl haft runt tjugo minus men bilen har startat och hundarna jobbar extra bra när det är kallt och hårda spår. Rimfrost i pälsen är ganska snyggt ;-) Kört turister i helgen istället för att tävla i Strömsund. Hade packat och gjort i ordning allt som skulle med. Sovit 4h på natten för att hinna med allt och hinna morgonmjölka. Turistjobb med hundarna på morgonen och vid lunch bytte vi bil så att min bil blev fri från hundtransporten. Då ringer telefonen... Det är Annika Uppström som berättar att tävlingen är INSTÄLLD!!! WTF... Hur kan man ställa in så SENT och varför? Vi har POLARhundar. Detta känns bara pinsamt. Kort efter ringer Anna Kårwik och berättar samma sak. STOR eloge till Anna att hon tog på sig att ringa alla. Jag vet att jag nog var lite kort i teleon till dig Anna, men jag var liiiite stressad eftersom jag höll på att lassa om hundar ur bilen...

Det är ingen överraskning att rysskylan skulle komma in nu. OM det nu var på tapeten att ställa in pga kyla så hade man kunnat förvarna på onsdagen eller torsdagen om att det fanns risk för inställande då MÅNGA har långt att åka och dessutom hade hunnit åka många timmar redan. Det hade varit mer okej.

Såg på prognosen att det varit kallt där uppe idag och det var kallt här med, men jag har varit ute precis hela dagen och jobbat med hundarna. Väl påpälsad förstås. Många lager blev det!!

Jag förstår ju tävlingsledningen och att det är svårigheter med tidtagning och funktionärer när det är så här kallt. men ändå. Vi har polarhundar, då skall både hundar och förare klara att klä sig därefter. Vi som ställt upp hade förstått problematiken och alla gånger hjälpt till om någon bett om hjälp. Men som sagt, inte ens när man erbjuder hjälp till en tävlingsorganisation så vill de ta emot den har jag märkt. mer om det senare i annan blogg eller i Polarhunden!

Det är dessutom inte speciellt länge som racet pågår, vi som kör MD är ju inte ens ute länge och för övrigt var vi MDare nog alla för att köra ändå och vi har dessutom vana vid dessa temperaturer. Det får inte bli så att det är kondomdresskörarna som sätter agendan. Då är vi långt från målet..........

Noterar att det på Femundlöpet var -40 de kör ju "bara" 400 och 600 kilometer. Sallys uppfödare Tore ligger bra till och det är också en del andra spann som gör finfina prestationer! Målgång i morgon... Känns helt okej att vara hemma i år. Jag har för få hundar i tävlingsålder men nästa år är Femundlöpet i min kalender.

Det är mycket få meriteringstillfällen och nu rök ytterligare ett. Så det är bara att ladda om och försöka åka på SHAM-draget istället. Ryssjön är uteslutet av div anledningar, framförallt för att det osmart nog krockar med Vasaloppet!!

åkte jag INTE på!    Det var säkert en bra tävling & mkt trevligt folk där men tävla är inte allt...! Hundjobbat som vanligt i helgen, inte lika mkt gäster som det brukar vara men det räckte till ändå. Bra träning för hundarna och valparna inte minst! Sociala blir dem, mina hundar!

Igår var jag på en efterlängtad träningstur över lite längre distans än vad jag kunnat köra hittills. Vi har ju en hel del snö som sagt och jag spårar ju alltid mina träningsspår själv med hundarna så det har inte blivit några tremilar uppkörda på Koppången än! Men igår tog jag & pappa 13hundar med oss och åkte iväg på de mängder av skoterleder och skogsbilvägar som finns på Våmhusskogen. (Orsa-Mora kommun alltså) Det blev en varierad tur minst sagt! En del hyffsat hårda fina skoterspår, en del gamla skoterspår, en del totalt ospårat (inte ens led där...), en del plogad väg, en del tjärnar och så en del mycket kuperad terräng! Det ska vara varierat och roligt när man tränar...   

Vädret var också det varierat. Lätt snö på förmiddagen och sedan sol och kallt. Snön var väldigt kärv så det var inte så bra glid på släden heller. Men hundarna kämpade på riktigt riktigt bra och de fyra unghundarna är verkligen duktiga!

Turen blev 7mil lång så det blev hemfärd i mörker. Men det är ju hundarna vana vid efter alla träningsmil på barmark hela höstarna. Kuling i led var ovanligt duktig och han är ju envis som få och hittar bra så att det inte fanns något spår alls bekom honom inte ens. Tolga var mer tveksam, men hon lär sig! Bra träning för framtida äventyr där jag räknar med att hon kommer vara nr1 i led. Edwin som tyvärr börjar bli till åren och har tappat lite i snabbhet fick kliva ner ett snäpp och gick ensam i point. Därifrån styr han rätt bra... tar ju kommandon klockrent och är ett bra stöd för ledarna framför.

Blev mycket ledarhundar som vanligt i spannet...      Större delen av A.spannet är ledarhundar och det ställer till det lite när det ska tävlas! för vi behöver ju många ledarhundar i turistkörningen. Enda planerade tävlingen för året är Polardistans med 8hundar. Jag vet ju vilka jag vill tävla med men får se OM jag kan ta det spannet!

Gårdagens spann:

Kuling / Tolga

Edwin

Duro / Perra

N-Tiger / Sally

Blixten / Tasse

I-Tiger / Kråkan

Nando / Tia

Jag har ju twittrat lite om hur tävlingen gick men inte haft tid att uppdatera bloggen! Så här kommer en kort summering:

Lördag. Nöjd med dagen trots resultatet. 22-23km/h och det i enbart trav! Tolga som ju senast hon tävlade gick Amundsen race som är ca 25ggr längre än hamarsprinten förstod inte att det var galopp och full fart som gällde istället för enegibesparande trav i snömoset. Det var fina spår men nysnön gjorde att karaktären på spåren var av "potatismjöl"känsla   Hade hela tre hundar som ville skita men men inga ankarstopp. Dock så måste man bromsa upp helt och vänta klart på Tiger när han ska skita, för han har inte lärt sig att göra det i farten!! Fick ingen fart på hundarna men sista km gick iaf i full galopp! Tolga & Tiger i led. Kråkan & Tasse bak. Kråkan som nästan haft totalt träningsuppehåll över jul/nyår gjorde finfin comeback och hon tyckte väl attt hon hamnat väl nära släden men jobbade på finfint ändå! Hon går ju alltid i point annars. Liiiiite skillnad att bara ha fyra hundar när man är van vid sexton...

Tiger som aldrig varit på tävling förut tyckte allt var spännande! Men Tolga höll ordning på honom och han är otroligt snabb, har en toppfart som inte ens Tasse kan matcha... Det var kanske lite osmart att köra med en oerfaren hund i led men kul att prova och han har mycket potential. Men nog saknade jag Duro.... uga... Men så är det, svårt plocka de hundar man vill när det är fullbokat med turister hemma!

Dag2.

Idag visste Tolga att det var sprint det handlade om. Dessutom hade det skitits en del på morgonen så nu skulle jag kunna köra ett "rent lopp", trodde jag ja...      Startade själv idag också men fick precis som dag1 hjälp av Greger Olofsson sista metrarna upp till start. (tack!) Jag hade ankrat släden i en spårmaskin och gick upp med hundarna från bilen som jag parkerat långt bort för att få stå ifred (vilket jag inte alls fick.. läs mer längre ner!) Är det bara fyra så är det ju lungt och gott om tid att två i taget. Satte P-wiren i en annan spårgrej och tog tikarna först och hämtade sedan hanarna selade och klara. Satte dem direkt in i spannet. Det är lite lustigt hur man är nervös och vill vara i god tid när det är tävling men när det är turistkörning eller träning selar 16hundar på fem minuter...   Var iaf tajt med klockan så hundarna behövde inte vänta alls någon av dagarna!

söndagen bjöd på bättre väder och hårdare spår. Tolga & Tiger galopperade fint över första myren. Men ett par meter in i skogen tar det tvärstopp!! och jag menar tvärstopp... Jag hinner inte bromsa och Kråkan hoppar över Tiger som sitter och skiter... I turistkörning är detta okej men inte på sprinttävling!! hundfan... Han är bara 22månder så han lär sig men ändå... Drar i ankaret och trasslar snabbt ur Tiger som direkt vill gå på i full fart men då lossnar hans necklina! jag "skiter" i det och åker iväg men necklinan har trasslat in sig i Tolgas sele och före bron så vill jag ha Tiger på lina för säkerhets skull eftersom det startar & går i mål spann bara meter från vårt spår. Så stannar två ggr helt och försöker få ner ankaret i det något lösa spåret. Andra gången går det och jag springer fram och får snabbt ordning på necklinan till Tolgas stora glädje! inte så bekvämt springa och dra i halsbandet istället för selen ju...

Nu går det fort. Alla hundar galopperar och det känns bra. Men så före delningen så händer det igen, och igen. Tiger som har god aptit har nog ätit för mkt... och han tar tid på sig... Men när han tömt tarmen så går det fort! mkt fort! i utförslöpan hänger inte tikarna med och knappt tass heller...

Väl i mål så ser jag att jag har nästan exakt samma tid både lördag & söndag trots de helt olika karaktärerna på loppen!! Skiljde 2sekunder... Men söndagen lär ha haft betydligt högre hastighet men med sex stopp så... Jaja, Tiger tyckte premiärtävlingen var rolig och det är väl det viktigaste

jag är nöjd med mina fyra... :-) har aldrig kört 4spann förut så det var kul att prova!! Hamarsprinten är en välarrangerad tävling så det är obegripligt att det inte ens var fem svenska ekipage på plats! Hamar ligger inte långt från svenska gränsen och borde vara en självklarhet i tävlingskalendern. (inte ens SDSF officiella hemsida har skrivit om tävlingen så det är väl inte så "viktigt" med snötävlingar längre...) Hamar/gåsbu har gott om funktionärer, bra parkering och spår. MEN det är liiiite dumt att skylten in till anläggningen sitter på FEL sida vägen och bara från ett håll. Vi som kommer österifrån får nämligen en rätt knivig högersväng i en utförsbacke för att komma in på rätt väg.. tur jag har varit där förut om än att det var sju år sedan sist. +att jag ringde "eniro", alltså Fia för kartunderstöd! *tack*

En sak som dock störde mig massor var det beteende som jag tidigare nästan bara sett hos nordiska vorstehförare... Att ha hundar lösa och låta dem skita OCH pissa runt andras bilar och på min stakeout!!! det är djupt RESPEKTLÖST! På söndagen var jag så sur på grannbilen att jag kastade bajspåsarna mot hans bil... Jag kunde ju se i nysnön varifrån hundarna kommit. Det låg nämligen två jättekorvar precis vid min stakout och bara millimeter från min bil. Jag plockade upp båda bajsarna direkt jag såg dem och slände dem såklart mot hundägarens bil... Tror han såg mig eller i varje fall förstod vem som gjort det! Men det "skiter" jag i.. Det var en del bläng hela helgen faktiskt.    Det låg ärligt talat skit överallt på start & parkeringsplatsen. Inte så kul att rasta hundar då. Innan jag åkte på söndagen hade en hundfan pissat på min bil. jag har en misstänkt...

Så min lärdom av detta "skitproblem". Medtag ALLTID stakeouten som fästs RUNT bilen. då pissar i varje fall inte främmande hundar lika enkelt på bilen. För tydligen ska man MARKERA "sitt revir" rejält. Gärna med stängsel har jag sett. Det är intressant att se utvecklingen hundsporten gjort... framförallt bilarna! Jag bara undrar varifrån alla pengar kommer ifrån. För det är rena lyxåken en del förare åker omkring i! Jag som tycker min bil är praktiskt och fin men jag får väl inse att jag är ganska ensam om min i sammanhanget pyttelilla personbil...   Men det är nog väldigt praktiskt med en "bobil" med all tänkbar bekvämlighet. Det har sett ut så här i europa i flera år så det är inte konstigt att trenden kommit till norden också. jaja, min lilla cittra får nog hänga med ett par år till! Allt jag behöver ryms ju i den och med snökedjor på så går det ju dessutom att köra upp till Gåsbu...   

nästa tävling blir Polardistans. där är jag och framförallt hundarna i vårt rätta element... funderar på att köra Amundsen i år igen. Är ju tradition!

Årets första tävling är i helgen! Ska bli spännande att se hur jag ligger till mot sprintspecialisterna... :-) Jag ska tävla i 4spann sprint C (NB) för första gången.

Blir Tiger & Tolga i led. Tasse bak och sen endera Grynet eller Kråkan bredvid. Det visar sig om några timmar... Ska köra turister med alla hundar ett par timmar nu! Ingen vila här inte   

Vet inte vad det kostar att surfa med mobilen i Norge men det kan komma tävlingsuppdateringar på twitter så håll koll på tweetsen till vänster i bloggen